Det visar den nya rapporten "Samhällets utgifter för kultur" från Myndigheten för kulturanalys. Medan kulturens andel av statsbudgeten har legat på ungefär samma nivå har de kommunala kulturandelarna minskat under en längre tid.
Rapporten listar kommun för kommun. Umeå satsar mest kulturpengar per invånare, men sett till andel av de totala utgifterna är det i stället Kiruna, som med 6,9 procent var den mest ambitiösa kulturkommunen under 2015.
I botten ligger lilla Nordanstig (1 procent), som också var den kommun som satsade minst per invånare, 494 kronor, vilket ändå är 60 kronor mer än året före.
– Det är en liten kommun vars kulturliv är baserat på ett rikt föreningsliv som bygger väldigt mycket på ideellt arbete, säger Tord Wannberg, tf näringslivschef, som också berättar att nytt särskilt kulturråd bildats i Nordanstig.
– Det är så färskt att vi hade första mötet för en vecka sedan. Avsikten är att vi ska lyfta hela kulturområdet. Även historiskt har den här siffran varit låg.
Småkommuner
Bland de kommuner som satsar minst kulturpengar per invånare finns andra små kommuner som Lekeberg, Högsby, Kävlinge, Götene och Lysekil, som anslår mellan 545 och 643 kronor.
Dessa siffror kan jämföras med Umeå kommun som liksom året innan var den kommun som satsade överlägset mest per invånare, 2 685 kronor. Närmaste därefter kommer Emmaboda med 1 826 kronor, Härnösand med 1 771 kronor, Haparanda med 1 713 kronor, Orsa med 1 711 kronor och Trollhättan med 1 701 kronor.
Till skillnad från i kommunerna har statens kulturbudget behållit ungefär samma andel av den totala statsbudgeten. De allra flesta budgetposter i statens kulturbudget har ökat med undantag för bild- och formområdet, vilket står härnäst på tur för en höjning, enligt kulturminister Alice Bah Kuhnkes tidigare uttalanden i höst.
Kulturminnesvård
Anslaget till presstödet har minskat på grund av tidningarnas vikande upplagor. Samtidigt har anslaget till kulturminnesvård legat oförändrat de senaste 15 åren, vilket enligt Riksantikvarieämbetet har inneburit en urholkning av anslaget på ungefär 45 miljoner kronor.
– Det innebär att pengarna måste gå i första hand till de byggnader som är mest skyddade, det finns mycket mindre pengar för länsstyrelser och andra att jobba med mindre skyddade miljöer, säger Jan Turtinen på Riksantikvarieämbetet. (TT)