Mats Björk, kyrkoherde i Piteå församling, och Anna-Stina Eriksson, diakon, säger att en del asylsökande ibland tror att en konvertering till kristendomen kan hjälpa dem i asylprocessen.
– Varifrån de fått detta vet jag inte, säger Mats Björk, som betonar det ansvar han har att informera om att ett dop knappast hjälper i asylprocessen och att vara kristen och bli skickad till exempelvis Afghanistan kan innebära fara.
Anna-Stina Eriksson som ofta gör insatser som diakon på Pite havsbad säger att Jehovas vittnen går runt där och knackar dörr.
Vad tycker ni om det?
– Vi ställer oss frågande till det arbetssättet, säger Anna-Stina Eriksson, som är noga med att framhålla att Svenska kyrkan inte jobbar på det sättet och att alla människor ska mötas med respekt oberoende av tro eller kulturell bakgrund.
Hon förklarar att hon aldrig tränger sig på och innan hon besöker någon ska den personen ha bett om att få besök och att varje möte ska ske utifrån den enskilda individens villkor.
Det förekommer ibland att människor konverterar till kristendomen. Detta föregås av undervisning och enskilda samtal med en präst. Då det gäller kristendomsundervisning för asylsökande har man hjälp av en man som undervisar på persiska.
Mats Björk säger att han då och då skriver intyg om att någon person funnits i den kyrkliga verksamheten under en längre tid men är tveksam till att det skulle hjälpa någon att få stanna i Sverige.
– En präst i Svenska kyrkan har en mycket begränsad möjlighet att påverka asylprocessen och det får vi ibland förklara för människor som kommer från platser där det fungerar annorlunda, säger Mats Björk.