"Vi har trollat med knäna"

Det nya tillståndet tillåter 440 nya vindkraftverk i Markbygden. Men ett av norra Europas största industriprojekt ställer sig på bromsen. Det kan ta upp till två år innan fler verk byggs.

Mikael Kyrk, operativ chef på Svevind, menar att företaget måste ställa sig på bromsen. Det är i nuläget svårt att få fram eget kapital till fortsatta investeringar i Markbygden.

Mikael Kyrk, operativ chef på Svevind, menar att företaget måste ställa sig på bromsen. Det är i nuläget svårt att få fram eget kapital till fortsatta investeringar i Markbygden.

Foto: Jonas Lindsköld

PITEÅ2014-05-23 20:31

Med det tillstånd som länsstyrelsens miljöprövningsdelegation lämnade i veckan på 440 nya vindkraftverk i Markbygden, så har företaget Svevind möjlighet att bygga 754 kraftverk. Detta av de 1101 planerade i en av Europas största industriinvesteringar.

Men än så länge är bara 36 vindkraftverk byggda och nu ställer sig företaget på bromsen. Det kan ta upp till två år innan byggandet fortsätter.

– Vi ser att det blir nog stopp i ett till två år med hänsyn till elmarknaden, säger Mikael Kyrk, operativ chef på Svevind.

– Vi har trollat med knäna fram till nu. Det är lite konstigt, vi bygger vindkraften och det blir billigare el. Vi biter oss själva i rumpan på det viset.

Enligt Mikael Kyrkär vindkraftsutvecklingen i hela Sverige lamslagen av de låga elpriserna. Idag ligger de på 50 öre per kilowattimme och de har därmed rasat med 30 procent på två år.

– Ett banklån är väl möjligt, men det är det egna kapitalet som blir svårt. Det handlar ju om stora summor. Den delen är den svåraste att finansiera egentligen, säger han.

Bedömningen är att problemen kommer kvarstå i mellan två och tre år.

– Men vi måste ändå se framtiden an och fortsätta med projekten. För eller senare kommer det hända, säger Mikael Kyrk.

Det saknas sammanlagt 2,7 miljarder kronor i finansiering. En miljard kronor är redan lagda på de byggda vindkraftverken och infrastruktur.

– Idag går det att finansiera till kanske 70 eller 80 procent. Men det är de där sista 20 som är svåra, säger han.

Mikael Kyrk menar att det också är en politisk fråga.

– Hur tänker man egentligen? Är det vi som små företag med stora projekt som ska stå för den här omställningen? Man ger ju inte riktigt förutsättningarna idag, men man höjer målen, säger han.

Vindkraftsbolagens stora förhoppning nu är att landets kärnkraftverk snart är uttjänta.

– Vi kommer inte kunna bygga ny kärnkraft i Sverige med de här priserna. Då måste det till subventioner för kärnkraften också. Och det här måste man planera för i tid. Man måste fundera på vad för sorts elförsörjning vi ska ha i framtiden. Jag tror inte vårt användande av el kommer minska, säger Mikael Kyrk.

– Någonstans runt 2022 - 2025 kommer kärnkraften behöva fasas ut. Om man inte bygger ny förstås.

Vindkraften i Markbygdens utmaningar

Det låga elpriset. Vindkraftbolagens uppskattning var att elpriserna skulle stiga med två procent per år. De hade fel. Istället har det sjunkit med 30 procent på två år, från 70 öre per kilowattimme till 50 öre per kilowattimme.

Fladdermössen. Flera av vindkraftverken måste stängas ner nattetid för att skydda fladdermöss i området. Svevind har själva anlitat landets främsta fladdermusexpert för en inventering i området.

Kungsörnarna. I tillståndet från miljöprövningsdelegationen finns ett krav på att ett vindkraftverk inte får stå närmare än tre kilometer från ett kungsörnsnäste. Svevind vill ha en tvåkilometersgräns, annars får de problem. Fem revir finns i området.

Försvaret. I tillståndet som beviljades i veckan på 440 vindkraftverk, etapp 2 i hela projektet, har förvaret vetorätt. De måste godkänna varje enskilt kraftverk. De har redan haft synpunkter på flera av verken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om