Prefekten i Piteå tror på framtiden

Universitetsledningen i Piteå är bekymrad över utvecklingen. Men prefekten Bo Jonsson har ändå framtidstro. "Två nya utbildningar ska starta och intresset för musiklinjerna har ökat", säger han.

Bo Jonsson vid KKL ser en avveckling av campus Piteå som omöjligt. "Jag tror inte ens någon tänkt tanken." Däremot konstaterar han att ledningen brustit i kommunikationen med studenterna.

Bo Jonsson vid KKL ser en avveckling av campus Piteå som omöjligt. "Jag tror inte ens någon tänkt tanken." Däremot konstaterar han att ledningen brustit i kommunikationen med studenterna.

Foto: Joel Gustafsson

Piteå2020-11-01 14:42

Det är tidigt på förmiddagen och korridorerna på campus Piteå ekar tomma bortsett från någon enstaka student som passerar. Tillförordnade prefekten Bo Jonsson möter upp och vi sätter oss ned i ett av många tomma grupprum.

– Studentvolymen har minskat. Det påverkar inte utbildningskvalitén, men däremot det sociala livet, säger Bo Jonsson vid institutionen för konst, kommunikation och lärande, KKL.

En stor anledning förklaras med vikande studentantal på den avvecklade journalistutbildningen.

– 2015 antog vi drygt 50 studenter till journalist och media. I fjol började 18 personer plugga på programmet. Det innebär att vi inte kan bedriva utbildningen med någon form av ekonomi och vi har inte heller någon forskning som stödjer utbildningen. Det är ett misslyckande tyvärr. Vi har gjort många försök med rekryteringar och det har inte fungerat.

Det pågår förhandlingar om att säga upp de fem lärarna på journalistprogrammet. Förhoppningen är dock att behålla tillräckligt med lärare för att bedriva utbildningen fram tills 2022 då de sista journaliststudenterna fasas ut. 

– Vi kan inte behålla personalen om utbildningen läggs ned, säger Bo Jonsson.

Ambitionen är att starta ett nytt program, men när eller om är fortfarande oklart.

– Tidigast hösten 2022 kan vi ha en ett sånt på fötter.

Skulle ni inte ha börjat jobba på en ny utbildning tidigare?

– Vi hade jobbat med en ny utbildning i 1,5 år, men fakultetsnämnden ansåg inte att vi hade söktryck och forskningsanknytning för ett treårigt kandidatprogram.

Enligt Bo Jonsson är planen att lämna in ett omarbetat förslag av den nya utbildningen "media och kreativ kommunikation" i slutet på året. Då väntas även besked om vad som ska hända med musiklärarprogrammet som hotas av nedläggning.

– Vi jobbar för att se om vi kan åtgärda kritiken vi fått, säger Bo Jonsson.

De avvecklade programmen får ekonomiska konsekvenser för institutionen som gått med förlust åtta av de senaste nio åren. För varje förlorad student går LTU miste om pengar – samtidigt måste utbildningarna vara kvar tills den sista studenten slutat.

– Avveckling är jättedyrt och det går inte spara sig genom. Vi får stöd från rektorsämbetet för att göra den här avvecklingen på ett så bra sätt som möjligt.

Trots studentflykten så säger Bo Jonsson att han har framtidstro. Två nya utbildningar är tänkt att starta upp 2021, tvärkonstnärlig scenproduktion och tvärkonstnärlig musikproduktion. Dessutom märker han av ett ökat intresse för musik- och ljudteknikutbildningarna.

– Vi har haft ungefär samma problematik på musikutbildningarna med lägre söktryck, men nu har vi vänt trenden genom ett rekryteringsarbete. I år är det nästan 20 procent fler som började musikkandidaten. I fjol började 29. I år började 37.

Det finns ingen risk att campuset flyttas till Luleå?

– Det skulle krävas stora investeringar för att ersätta den infrastruktur som finns här i Piteå. Dessutom har Luleå sina egna problem med lokaler. Det är en teknisk omöjlighet att flytta den här verksamheten till Luleå och det vore en strategisk katastrof att göra det också med tanke på samarbetet med Acusticum, Norrbottensmusiken i Piteå och Framnäs folkhögskola, säger Bo Jonsson.

Kan inte LTU flytta verksamhet till Piteå?

– Det är extremt ovanligt att man flyttar från huvudcampus. Sedan vet jag inte vad det skulle vara.

15000 studenter

Luleå tekniska universitet omsätter 1,8 miljarder kronor per år och har cirka 1 700 anställda och 15 000 studenter. Universitetets högsta beslutande organ är universitetsstyrelsen, där det, förutom rektor och student- och lärarrepresentanter, finns åtta ledamöter utsedda av regeringen. Universitetets främste företrädare är rektorn som sedan december 2017 är Birgitta Bergvall Kåreborn. 

Det finns två fakultetsnämnder, en teknisk och en filosofisk, som följer upp och utvärderar utbildningarna 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!