Det sänkte nämligen det alibi som försvaret målat upp för sin klient, visade det sig när styckmordsrättegången fortsatte på måndagseftermiddagen.
Åklagarna inledde direkt med att förhöra polisen, som var inblandad i spaningen mot 22-åringen.
– Vi spanade på 22-åringen den första helgen, sen byttes fokus till en annan person fram till den 19 maj. Sen fortsatte vi åter att spana på 22-åringen från den 19 till 23 maj, sade polisen.
Polisen hade problem med att lokalisera 22-åringen till en början och hittade honom inte förrän den 21 maj.
I sin spaningspromemoria hade polisen skrivit att man hade spaning på 22-åringen den 18 och 19 maj, men det var en felskrivning
Men polisen hade alltså angivit felaktiga uppgifter i promemorian gällande när spaningen efter tränaren upphörde. Under den 18-19 maj hade man fortfarande spaning på honom.
– Vi hade bra koll på honom. Det hände inte så mycket kring honom.
Dubbelkollade datum
Däremot hade polisen inte koll på 22-åringen den 18-19 maj.
– Det är fel datum. Jag är 100 procent säker på det.
Carolina Holmberg, bisittare åt huvudförsvararen Bo Forssberg, tog över förhöret av polisen.
– Anser du att du har bra koll på datumen när spaningen bedrevs? Du sa ju att du tidigare var och läste i promemorian. Minns du eller minns du inte?
Polisen förklarade att han såg datum florera i tidningen som han senare dubbelkollade och såg att det stod fel.
– Menar du att du under en styckmordsutredning har skrivit fel på två ställen?
– Det stämmer. Det ska vara den 20 maj och inte den 18 maj.
Holmberg konstaterade sedan att det fanns fler felaktigheter i de promemorior som polismannen har sammanställt, och bad sedan polisen redogöra för de stunder då de tappat bevakningen av 50-åringen de aktuella datumen 18-19 maj.
Ingen ordning
Polisens slarv försvagade det vittne som försvaret kallat och som förhördes senare under eftermiddagen – en man som den 18 eller 19 maj tillsammans med sin hund var vid ödehuset där benen sedan hittades.
Mannen tittade in till vänster i huset men såg ingenting. Han kände ingen lukt och hunden reagerade inte heller, berättade han.
Mellan fem och tio sekunder uppskattade mannen att han haft blicken inne i huset, men han tittade alltså inte åt höger där benen återfanns.
Därmed kan benen ha legat där även före den 18 maj.
Under eftermiddagen förhördes även en arbetsterapeut inom landstinget som har hjälpt 22-åringen i hans tillvaro.
Hon gav sin bild av mannen, som styrkte det som kommit fram tidigare. Ingen ordning i lägenheten, inga ordnade rutiner eller dygnsrytm.
– Jag kan uttala mig utifrån hans vardagssituation. Han har Aspergers och add. De här problemen finns med inom alla områden,sade kvinnan.
– Kan han ljuga? frågade Forssberg
– Har man de här problemen, är det svårt att tänka sig in i hur andra tänker. För att kunna dra en fullgod lögn, borde man veta hur andra tänker. Han kan ofta ta upp en bisak, så att vi hamnar på avsteg från det vi pratade om egentligen. Men visst kan man ju ljuga. Ofta i socialt utbyte med varandra.