Trafikverkets projektledare Pär Fleuron, för Piteå, och Marie Eriksson, projektledare för sträckan Skellefteå–Luleå, tyckte att det var roligt att så många närvarade.
– Det har varit ett stort intresse på det första av tre möten som vi har här på Pite havsbad under tisdagskvällen. Folk har haft olika frågeställningar och det är positivt, säger Pär Fleuron.
Marie Eriksson tycker att en av de roligaste delarna med jobbet är att komma ut och träffa människor.
– Vi försöker anpassa så att det ska passa för alla. Därför är vi här i två timmar så att även yrkesverksamma och barnfamiljer ska ha en chans att hinna, säger hon.
Enligt projektledarna är mötet startskottet för Piteå.
– Nu börjar vi upphandla konsulter och sedan kommer processen att fortgå ett under antal år. Det är osäkert men vi brukar räkna med 3–4 år på en järnvägsplan. I städerna där det är extra komplext kan det ta ännu längre tid, säger Fleuron.
Vad är den viktigaste informationen till Piteåborna i det här läget?
– Nu har vi startat på riktigt och vi vill berätta vad som ligger till grund för olika saker och varför det har blivit på ett visst sätt och hur vi kommer att jobba framöver. Debatten om ett resecentrum har startat långt innan vi var igång, säger Per Fleuron och fortsätter:
– Vi hoppas på ett stort engagemang från Piteåborna de närmsta åren.
Konferensrummet Bergsviken var fullsatt och några frågor om ekonomi och banans dragning ställdes bland åhörarna. Benny Näsström och Anne-May Löfmark, södra Pitholm, kom mest för att lyssna.
– Vi var på mötet 2006 där Trafikverket presenterade ett liknande förslag, korridorerna var ungefär desamma då. Vårt hus blir nog inlöst, säger han.
Hur påverkar det er?
– Det är sånt som händer. Privata intressen ska inte hindra samhällsutvecklingen, då får man köpa läget och göra något bra av det, säger hon.
Kommunalrådet Patric Lundström menar att nu är korridoren bred och man kommer inte att veta exakt på metern förrän järnvägsplanerna är klara.
– Om man tittar ner mot Skellefteå så kan man se nästan på metern se var järnvägen ska gå och det är det vi saknar i Piteå. Smalnar korridoren av kommer även vi att se de möjligheter som finns längs korridoren. Där kan industrier växa och blomstra. Det ser verkligen jag verkligen fram emot, säger han.