På Lövbergets topp blir den stora industrisatsningen fullt synbar. Det råder en febril aktivitet i bergtäkten.
På krönet avverkas skog för att frilägga berget. Strax intill borras hål inför nästa sprängning. I grustaget nedanför kör lastbilar i skytteltrafik till områdets två mobila betonganläggningar.
Om bara 200 dagar ska det gå att räkna till 300 vindkraftsverk från det som då är kvar av berget.
Det är en helt vanlig arbetsdag i Markbygden.
56-årige Mikael Kyrk är operativ chef på Svevind. Han har arbetat i projektet i 16 år. Under de första fyra åren var han ensam anställd i Sverige.
– Ingen, inte ens i vår bransch, trodde på oss i början. Det har varit en lång och fantastisk resa där det funnits tvivel, hopp och förtvivlan. Därför känns det fantastiskt att stå här i dag och se hur snabbt allt växer fram, säger Mikael Kyrk.
2002 träffade han den tyska vindkraftspionjären Wolfgang Kropp som sökte efter en svensk samarbetspartner.
I dag är Mikael Kyrk en av tre delägare i Svevind som 2017 redovisade en vinst på över 150 miljoner svenska kronor. Företagets affärsidé är att ta fram nödvändiga miljötillstånd och sedan sälja byggklara projekt.
Svevind var tidigt ute på den nya marknaden. Med hjälp av forskaren Hans Bergström från Uppsala universitet kartlades vindförhållanden tio mil in i landet längs hela Norrlandskusten.
Det var så en av världens största vindkraftsfyndigheter upptäcktes.
– Markbygden består av en höjdplatå som är omgiven av lägre terräng. Det innebär att all vind måste passera över platån. På väg uppåt pressas vinden ihop vilket gör förhållanden ännu bättre, förklarar Mikael Kyrk.
I Dragaliden, strax söder om Strömnäs, står företagets pilotpark kvar. Den består av tolv vindkraftsverk som utgör en påminnelse över teknikutvecklingen i branschen.
De första verken hade en beräknad effekt på 0,5-1 megawatt. De som installeras i Markbygden i dag har dubbelt så långa vingarna vilket gör det möjligt att utvinna fem MW.
– Den nya generationens vindkraftsverk finns än så länge bara i provdrift. Effekten ligger på 10-12 megawatt, berättar Mikael Kyrk.
Det är sådana siffror som på senare år väckt intresset bland världens investerare. Större och effektivare turbiner gör att vindkraften beräknas att redan om några år svara för en femtedel av Sveriges elproduktion.
För Markbygden har det resulterat i tre stora mångmiljardaffärer på tre år, när aktörer som den tyska energitillverkaren Enercon, amerikanska GE Energy Financial Services och Green Investment Group Limited, det kinesiska energibolaget CGNEE (China General Nuclear Power Corporation) och den tyska kapitalförvaltaren Luxcara köpt in sig i projektets tre etapper.
General Electric ska tillsammans med CGNEE bygga 179 vindkraftverk. Investeringen är värderad till 800 miljoner euro, cirka åtta miljarder svenska kronor. Det motsvarar elva miljoner kronor om dagen i två år.
När skogsbruket rationaliserades under 1960-talet förvandlades Markbygden till en avfolkningsbygd. Vindparken ligger i ett 4 500 kvadratkilometer stort skogsområde, strax väster om Piteå.
I dag bor cirka 400 personer i området. Fram till nyligen fanns det inga stora arbetsplatser utan arbetsföra pendlar till antingen Piteå eller Arvidsjaur.
I dag är över 500 personer involverade i vindkraftsprojektet. Till hösten blir de ännu fler när bygget av etapp 3 startar.
Utanför byn Fagerheden har byggbaracker staplats på höjden. Med tiden kommer det att byggas ett servicekontor, men det fanns inte tid att invänta byggnationen.
I en av trapporna hänger åtta flaggor som representerar de anställdas nationaliteter. Enligt kommunikationsansvarige Tomas Riklund fattas det ett antal flaggor.
– Alla våra möten hålls på engelska. En dag i veckan träffas företagen för att av säkerhets skäl gå igenom var allt arbete under veckan kommer att ske. Jag har aldrig varit med om något liknande under min yrkeskarriär. Vi gjuter, bygger, installerar vindkraftverk. Allt sker på samma gång, säger platsingenjören Margareta Stark.
Skotten Chris McMath kom till Fagerheden för bara två månader sedan för att arbeta som general manager åt CGNEE. Hans första intryck sitter fortfarande i.
– Jag gillar verkligen att arbeta i Sverige. Om vi hade försökt genomföra ett sådant här stort projekt i Storbritannien skulle det ta minst 20 år med alla demonstrationer och all byråkrati. Här bygger vi en turbin om dagen!
Lokala underleverantörer har knutits till projektet. Lapplands elnät AB bygger kraftnät och fibernät. Ordern är företagets största genom tiderna och är värd 150 miljoner kronor.
När projektledaren Göran Petäjävaara rekryterades i augusti 2017 hade företaget 27 anställda. I dag är siffran uppe i över 50.
– Jag har arbetat med flera stora industriprojekt som gruvorna i Kaunisvaara och i Aitik. Det var stora investeringar, men i Markbygden handlar det lika stora summor för att resa 179 vindkraftsverk. Och det här är bara början...
Tillstånden för vindkraftsparken omfattar totalt 1 101 verk.
Företaget Svevind har ägnat år till att förankra projektet i bygden. Förhandlingarna har lett fram till en överenskommelse med Östra Kikkejaure sameby som har sitt vinterbete i området.
Fyra ideella föreningar tilldelas bygdemedel. Kost vinds, Markbygdens, Lillpites och Rokådalens ekonomiska förening får varje år ett belopp som baseras på föregående års elpris och produktion.
63-årige Åke Gustavsson är fjärde generationens skogsägare i området. Han bor i Mandsträsk, en mil norr om Koler, och är besviken att bygdemedlen inte lyckats skapa arbetstillfällen.
– När det började byggas vindkraft i Dragaliden förekom det ett stort skryteri att det snart skulle öppnas en bensinmack och en affär i Koler, men det blev det inte något av.
Anders Persson är ordförande i Kost vinds ekonomiska förening som omfattar totalt ett 70-tal hushåll i trakterna kring Koler och Långträsk.
Sedan 2011 har föreningen fått in 600 000 kronor som använts främst till upprustning av bygdegårdar och satsningar på friskvård.
Nu förbereder sig föreningen inför framtiden. Deras egna beräkningar visar att 2026 kan bygdemedlet vara uppe i 1,3 miljoner kronor per år.
Anders Persson tror att det handlar om en tidsfråga innan Koler får en restaurang speciellt med tanke på att projektets andra servicekontor ska placeras i byn.
– Vi ska i dagarna att skicka ut en remiss till våra byaföreningar där vi presenterar en strategi hur pengarna ska fördelas i framtiden. Till exempel kan föreningens mål vara att om fem år ska antalet hushåll ökat med tio och att vi ska ha lyckats dra hit tre nya företag, förklarar Anders Persson. I början av augusti röstar Kost vinds ekonomiska förening om framtiden.
Piteås kommunalråd Anders Lundkvist är medveten om kritiken till industrisatsningen, men anser att de positiva effekterna överväger.
– Vi kan vara helt säkra på att näringslivet tittar efter var det finns tillgång till grön el. Markbygden innebär att elintensiva industrier kommer att etablera sig häruppe. Vi pratar redan i dag med flera intressenter om en etablering på Haraholmen, där vårt stora industriområde kommer att ligga. Jag är övertygad om att nya etableringar kommer hit redan om – säg två år.
Han anser att vindparken kommer att spela en avgörande betydelse om Piteå kommun ska nå målsättningen att öka sin befolkning till 46 000 invånare innan 2030.
Fullt utbyggd lär vindkraften skapa ett 100-tal arbetstillfällen i området. Till det ska läggas underleverantörer som bland annat ska underhålla vägnätet i vindparken (totalt 60 mil).
Två gånger i veckan anlöper fraktfartyg med monterbara vindkraftverk till Piteå hamn
Med hjälp av 74 meter långa transporter med specialbyggda trailers från Holland fraktas de 68 meter långa vingar i plastkomposit till byggområdet. Transporterna ser ut att fortgå fram till 2021:s utgång.
Fortfarande har Svevind ytterligare 200 vindkraftverk att sälja.
– Vi arbetar just nu på att paketera produkten. Jag har i dag ingen tidsplan när det kan vara klart, säger Mikael Kyrk.
Det innebär att med all sannolikhet återstår det minst en mångmiljardaffär till.
I Markbygden.