Krossad ruta efter polisingripandet på Hamnplan, en månad före mordet på Andreas Ylipää. (Arkivbild)
Glassplittret flyger över insatspoliserna när basebollträt träffar rutan i entrédörren. Poliserna tvingas backa undan. Mannen vevar med slagträt och slår det i en av polisbilarna som står parkerad utanför porten på Hamnplan.
– Skjut mig då! skriker han mot de beväpnade poliserna.
Några minuter senare lyckas de gripa mannen, som tidigare på eftermiddagen slagit sönder sin lägenhet, kastat ut ett bord genom fönstret och knivhotat två poliser. Han anhålls men släpps två dagar senare. En månad innan mordet på Sundsgatan.
Redan som tonåring missbrukade Clyde Hansson, tidigare Krille, droger och alkohol. Som 18-åring dömdes han till skyddstillsyn för misshandel och stöld. Ett drygt år senare, sommaren 2010, slog han sönder dörren till en lägenhet i Skellefteå och gick lös på inredningen med basebollträ. Domen för grov skadegörelse blev skyddstillsyn och skadestånd.
Den sönderyxade dörren i Öjebyn. En man och en kvinna som låg i soffan och tittade på film fick fly ut genom fönstret när Clyde Hansson stormade lägenheten.
I april 2013 yxade han sönder en lägenhetsdörr i Öjebyn, gick in och slog sönder saker i lägenheten där två personer fick fly ut genom fönstret.
I förhör uppgav Clyde Hansson att han tror att det var den vänstra luvan han bar när han yxade sönder lägenhetsdörren i Öjebyn.
I maj 2013 fick en man fly ut i trapphuset efter ett bråk på en fest. Hansson kom ikapp och misshandlade mannen som kurade ihop sig och försökte skydda sig med händerna. I oktober samma år deltog Clyde Hansson, tillsammans med bland annat Rasmus Enmark, i en grov misshandel av två män på Nygatan i Piteå.
Skador efter den grova misshandeln på Nygatan.
I november 2013 fälldes Hansson vid Luleå tingsrätt för hemfridsbrott, skadegörelse, misshandel och grov misshandel. I frivårdens utredning bedömdes Hansson ha alkoholberoende och en socialt oordnad tillvaro. I stället för fängelse dömdes han till skyddstillsyn och vård i sex månader vid Alfa i Öjebyn, med elva månaders efterbehandling. Vid tumultet på Hamnplan hade han just avslutat behandlingen.
Klockan är omkring sex, den ödesdigra lördagskvällen den 1 november 2014. Pizzan är uppäten och Andreas Ylipää får skjuts av sina föräldrar från Hortlax in till stan. Med sig i bilen har han två systempåsar med öl och ett gott humör. Sedan ett halvår jobbar Andreas på I19 i Boden och har hittills bott på logement. I dagarna har föräldrarna hjälpt till med flytten till en efterlängtad egen lägenhet. De släpper av honom till en kompis 40-årsfest i centrala Piteå, där ett tiotal bekanta har en trevlig kväll tillsammans. Vid 23-tiden drar några av festdeltagarna vidare till restaurang Lemon tree vid Sundsgatan.
Sista bilden som togs av Andreas Ylipää. Mustaschen tvinnad med ett särskilt vax, som vid alla festliga tillfällen.
Andreas Ylipää dansar och har trevligt men blir under kvällen väldigt berusad. När sällskapet lämnar restaurangen för att gå och äta på Big boy, blir Ylipää kvar. En stund senare blir han avvisad på grund av berusning.
– Han blev inte arg eller så. Det var en väldigt snäll och trevlig kille som jag upplevde det, minns Mikael Johansson som arbetade som ordningsvakt på Lemon tree.
Omkring 20 minuter senare avvisas Clyde Hansson och Rasmus Enmark från samma restaurang.
– Jag fick en känsla av att de skulle bli aggressiva mot oss (ordningsvakter red:s anm.) men de gjorde inget utan gick iväg, säger Mikael Johansson.
Hörnet vid gamla telegrafhuset vid Sundsgatan. (Arkivbild)
Klockan har nu med råge passerat midnatt. Det är någon plusgrad i luften och snöblandat regn. Mikael hör entrévärden säga att det verkar ligga en ryggsäck bland lönnlöven i det mörka hörnet vid gamla telegrafhuset. Ett sällskap som stannat vid platsen ropar att det är en person. Ordningsvakterna rusar dit och förstår först inte alls vad som hänt.
– Eftersom vi hade avvisat honom på grund av fylla tänkte vi att då har han kanske däckat. Det var vår första tanke. Vi såg inga tecken på brott, säger Mikael Johansson.
Han lyser upp med ficklampan och ser blod på fasaden. Tanken är då att Andreas Ylipää ramlat och slagit i huvudet. När vakterna drar fram honom i ljuset för att kunna hjälpa, ser de det stora skärsåret.
– Vi förstod ju att det var ... Jag stod och lyste så att de skulle kunna få fram honom. Då såg jag blodet. Jag jagar i vanliga fall, så jag förstod att det var kört när jag såg blodmängden på backen, minns Mikael Johansson, som ändå gjorde sitt bästa med hjärt- och lungräddning.
Han inser att det rör sig om ett mord.
– Det syntes direkt att någon skurit halsen av honom och att det var avsiktligt, säger Mikael Johansson.
Hanssons byxor som beslagtogs i lägenheten under mordnatten, med blod vid och i höger ficka.
Clyde Hansson och Rasmus Enmark greps några timmar senare, med Andreas Ylipääs blod på kläderna. Bland bevisningen fanns också ett röstmeddelande, som Enmark råkat skicka till sin mamma under mordnatten, där männen pratar om att de skurit halsen av någon.
Mordvapnet.
Enligt den rättspsykiatriska utredningen var Clyde Hansson inte allvarligt psykiskt störd vid tidpunkten för mordet. Däremot uppvisade han en “personlighetsstruktur med ett dysfunktionellt mönster av självcentrering, bristande empatisk förmåga, oförmåga till genuint ansvarstagande och ett antisocialt beteende”.
Enligt den rättspsykiatriska utredningen var Clyde Hansson inte allvarligt psykiskt störd vid tidpunkten för mordet. (Arkivbild)
Luleå tingsrätt dömde Clyde Hansson och Rasmus Enmark till 14 års fängelse för medhjälp till mord, då det inte gått att reda ut exakt vem som gjort vad. Hovrätten ändrade rubriceringen till mord och dömde båda männen till 18 års fängelse. Clyde Hansson överklagade till Högsta domstolen, där han yrkade på frikännande eller strafflindring.
My Hedström, byråchef vid Riksåklagaren.
My Hedström företrädde Riksåklagaren vid huvudförhandlingen. När Piteå-Tidningen ringer upp minns hon målet väl. Det som skulle komma att utgöra ett unikt kapitel i svensk rättshistoria, började med en lagändring 2014. Straffen för mord skulle skärpas. Praxis ändrades i landets tings- och hovrätter. Men i en dom i februari 2016 underkände Högsta domstolen den nya lagtexten och dömde i stället enligt tidigare praxis.
Inför Clyde Hanssons mål yrkade Riksåklagaren på att målet skulle avgöras av alla 16 justitieråd i Högsta domstolen i stället för, som vanligt, fem.
Inför Clyde Hanssons mål yrkade Riksåklagaren på ett så kallat plenum – att målet skulle avgöras av alla 16 justitieråd i Högsta domstolen.
– Vi tyckte att de skulle ha tagit det här med alla ledamöterna närvarande. Man kan inte underkänna en lagstiftning på det sätt som Högsta domstolen gjorde, säger My Hedström, byråchef vid Riksåklagaren.
Något plenum blev det inte. I stället avgjordes målet på sedvanligt sätt. En majoritet av justitieråden underkände även denna gång den nya lagtexten. Clyde Hanssons fängelsestraff sänktes till 15 år. Enligt Riksåklagaren borde straffet ha blivit betydligt hårdare.
– Vi tyckte att den nya lagstiftningen skulle gälla, att det skulle fastställas 18 års fängelse, säger My Hedström.
Trots en lagändring så dömde justitieråden i Högsta domstolen enligt tidigare praxis i målet mot Clyde Hansson. Sedan dess har lagen förtydligats och ny praxis gäller.
Efter domen mot Clyde Hansson ändrades lagtexten och tanken om skärpta straff fick genomslag även i Högsta domstolen. Sommaren 2021 sökte Rasmus Enmark resning i Högsta domstolen. Ansökan avslogs. Enmarks fängelsestraff på 18 år står därmed fast.
Clyde Hansson och Rasmus Enmark under rättegången vid Luleå tingsrätt. (Arkivbild)
Under tiden i häktet i Luleå hade Clyde Hansson slagit sönder sin cell och hotat personal. Han flyttades till andra häkten och slutligen till säkerhetshäktet i Sollentuna där han, enligt Kriminalvårdens uppgifter, slogs med andra intagna och uppträdde hotfullt mot personalen.
Säkerhetshäktet i Sollentuna.
Han fördes till riksmottagningen i Kumla. Där placerades han i isolering efter att ha misshandlat och jagat personal. Riksmottagningen, som utreder vilka villkor som ska gälla under fängelsetiden, beslutade att Clyde Hansson måste placeras i en anstalt av högsta säkerhetsklass.
Klass 1-anstalten Saltvik utanför Härnösand.
När det definitiva placeringsbeslutet tas den 19 september 2016, har Clyde Hansson redan suttit på högsäkerhetsanstalten Saltvik i knappt två veckor. Han har hunnit sitta isolerad, efter slagsmål med en annan intagen. I februari 2017 hamnar han på nytt i isoleringscell, i nästan en vecka, efter ett slagsmål. “Av inspelat material framgår det tydligt att Hansson är den som går fram till den andre intagne och med knuten näve slår ett flertal slag mot dennes huvud”, skriver Kriminalvården i sin rapport.
PT har gått igenom hundratals rapporter och beslut om bland annat misskötsamhet och placering i avskildhet.
En månad senare förs Hansson åter till isoleringen efter att, tillsammans med en medintagen, ha slagit knytnävsslag i ansiktet på en annan intern. Den här gången släpps han aldrig ut, utan Saltvik begär att Hansson ska omplaceras. “Krille Hansson har tidigare omplacerats inom anstalten efter att ha varit inblandad i våldsincidenter, varför en inre differentiering inte är möjlig”, skriver Kriminalvården.
Utsikt från Norrtäljeanstalten. I december 2019 begärde anstalten omplacering av Clyde Hansson: "Anstalten anser att man uttömt sina möjligheter till att motivera honom på ett sådant sätt att den onda cirkel han befinner sig i bryts”.
Clyde Hansson hamnar på Norrtäljeanstalten. I december 2019 begär anstalten att Hansson ska omplaceras. Norrtäljeanstalten konstaterar att man “trots ett flertal försök till motiverande samtal inte lyckats motivera Krille Hansson till någon proaktiv aktivitet överhuvudtaget. Han deltar inte i sysselsättningen och vägrar konstant att lämna urinprov. Anstalten anser att man uttömt sina möjligheter till att motivera honom på ett sådant sätt att den onda cirkel han befinner sig i bryts.”
Många av Hanssons varningar gäller vägran att lämna urinprov.
Clyde Hansson motsätter sig en omplacering. I en skrivelse berättar han om den maktlöshet han känner inför att vara så långt ifrån sina anhöriga och inte kunna stötta dem. Det har gjort att han exempelvis inte orkat gå och lämna urinprov, menar Hansson. Han skriver att han deltagit i vissa behandlingsprogram i Kriminalvårdens regi och att han har skött förtroendejobb inom städ och kök. Hansson skriver också att han sedan några veckor tillbaka har en flickvän som varit stöttande och gjort honom mer motiverad till förändring.
Hällbyanstalten utanför Eskilstuna
I januari 2019 anländer Cyde Hansson till Hällby, anstalten som sommaren 2021 ska hamna i rampljuset i samband med ett gisslandrama. I bagaget har Hansson ett 70-tal varningar för bland annat arbetsvägran, rökningsrelaterad misskötsamhet, vägran att lämna urinprov, innehav av otillåtna föremål, olämpligt uppträdande, våld och hot. Efter drygt tre år på Hällby, i början av maj 2022, har antalet varningar ökat till över 240.
– Det är väldigt, väldigt, väldigt mycket, säger anstaltschefen Peter Kjellin med eftertryck.
Peter Kjellin, chef för Hällbyanstalten.
Chefen för Hällbyanstalten har bråda dagar. Anstalten är överbelagd och fem avdelningar har delats upp till nio, då det blir allt vanligare att personer från olika nätverk måste hållas åtskilda. Pusslet blir allt svårare att få ihop, men anstaltschefen är vid gott mod när PT ringer upp. Vi pratar om vardagen på anstalten och om olika konsekvenser av misskötsamhet.
Vilka sanktioner kan ni ta till mot klienter som inte sköter sig?
– Det beror på vad du missköter dig med. När vi bedömer att det är tillräckligt allvarligt – våld eller hot mot medintagen eller personal, då hamnar du i avskildhet (isolering red:s anm), säger Peter Kjellin som berättar att allt hot och våld också polisanmäls.
En intagen som inte sköter sig kan placeras i avskildhet, även kallat isolering.
Sedan Clyde Hansson kom till Hällby har han placerats i isolering vid ett 30-tal tillfällen. Ofta handlar det om oroligheter i kollektivet som gör att personer behöver hållas avskilda. Det handlar också om våldsincidenter.
– Om något händer på en avdelning så kan vi avskilja samtliga intagna för att utreda vad det är som har skett, förklarar Peter Kjellin.
Alla intagna är skyldiga att delta i någon typ av sysselsättning, exempelvis studier.
De flesta av Clyde Hanssons varningar, 138 stycken, gäller sysselsättningsvägran. Peter Kjellin berättar att alla intagna är skyldiga att delta i någon typ av sysselsättning under dagarna – praktiskt arbete eller studier. Lönen är 13 kronor i timmen. Den som vägrar sysselsättning får heller ingen lön.
Hansson har också fått många varningar för rökningsrelaterad misskötsamhet och innehav av otillåtna föremål.
– Du får inte röka på bostadsavdelningen. För dem som röker förvarar personalen cigaretterna, så får de komma och hämta dem när de ska ut på promenaden, säger Peter Kjellin.
Rökning är endast tillåtet en gång per dag, under den en timme långa utevistelsen.
Promenaden är en timme per dag. På rastgården finns en tändare monterad. Egna är förbjudna. Trots det har Clyde Hansson flera gånger ertappats med att röka inomhus. Han har också, gång på gång, vägrat att lämna drogprov. Enligt Peter Kjellin är det inte ovanligt att intagna vägrar att lämna urinprov.
– Samtidigt vill ganska många intagna ha obevakade besök. Då måste de lämna urinprov för att visa att de är drogfria. Det vanliga är att man lämnar urinprov, sedan finns det vissa intagna som av princip inte lämnar, säger Peter Kjellin.
Clyde Hansson har tilldelats varningar för våld eller hot mot medintagna eller personal.
Sju av Hanssons varningar gäller våld eller hot mot medintagna eller personal. Ett tiotal handlar om olämpligt uppträdande. Enligt ett av besluten kallar Hansson personal för "den där jävla fittan". Personalen påminner om att han ska tänka på hur han uttrycker sig, varpå han svarar "det skiter jag i, skriv en till rapport".
Man får uppfattningen att han verkligen inte bryr sig?
– Ska jag vara ärlig så är vi ju väldigt lagstyrda. Vi kan inte lägga sanktioner annat än vad lagen medger, säger Peter Kjellin.
Trots lagstiftningens begränsningar, ser Peter Kjellin ingen större vits med utökade sanktionsmöjligheter mot interner som missköter sig.
– De är inte jättemånga, men de klienter som konsekvent missköter sig, det är individer där sanktioner sällan fungerar enligt min erfarenhet. Det blir ju konsekvenser genom att: arbetsvägrar du så får du ingen lön, missköter du dig på andra sätt så kan du hamna i avskildhet. Det är ganska vanligt att intagna så småningom förändrar sitt beteende, men det finns ett litet fåtal som skiter i allt. Dem når vi inte till, säger Peter Kjellin.
Peter Kjellin, anstaltschef på Hällby.
Enligt svensk praxis släpps fängelsedömda villkorligt när de avtjänat två tredjedelar av straffet. Den som missköter sig under fängelsetiden kan tilldelas en varning, vilket i sin tur kan skjuta upp tidpunkten för den villkorliga frigivningen. Enligt Peter Kjellin är det den yttersta konsekvensen för intagna som inte sköter sig.
– De kommer att sitta längre tid i fängelse innan de kommer ut i frihet.
I Sverige finns sju klass 1-anstalter: Hall, Hällby, Kumla, Norrtälje, Salberga, Saltvik och Tidaholm. Av dem som släpptes villkorligt från dessa anstalter 2021, hade ungefär en tredjedel fått sin frigivning uppskjuten. Snittet var 40 dagar.
Av de 800 interner som släpptes villkorligt från landets högsäkerhetsanstalter 2021, hade 258 fått sin frigivning uppskjuten. I snitt hade internerna fått frigivningen uppskjuten med 40 dagar. Tidpunkten för villkorlig frigivning kan i teorin skjutas upp till hela strafflängden.
– Jag tror inte att det spelar någon roll, just när det gäller misskötsamheten. Det handlar mer om riskbedömningen som görs i samband med straffutmätningen. Det är ju domstolen som dömer, säger Peter Kjellin.
I mitten av juni var Clyde Hansson uppe i 266 varningar för misskötsamhet.
Inom Kriminalvården pratar man om att bryta den negativa cirkeln. Vad händer om ni inte lyckats bryta den under fängelsetiden?
– Då kommer den intagne att gå ut när han villkorligt friges. Så är det. Vi har ingen rätt att hålla kvar någon mer än om han har fått uppskjuten villkorlig frigivning.
Den här klienten är känd här i Piteå och det finns en oro inför att han ska släppas. Finns anledning att känna oro?
– Jag kan inte prata mer än rent generellt men det är ju, som jag beskriver, lagstiftningen som styr oss. När den intagne friges villkorligt så kommer man fortsatt att ha en kontroll genom frivården. Sedan informeras alltid polismyndigheten där den intagne friges, säger Peter Kjellin.
När någon friges villkorligt så informeras polismyndigheten i personens hemområde. I Clyde Hanssons fall, Piteå. (Arkivbild)
Clyde Hanssons tidigaste dag för villkorlig frigivning har flyttats fram från oktober 2024 till den 1 mars 2025, efter att han dömts till ytterligare sex månaders fängelse för våld mot tjänsteman på Kumla.
Rasmus Enmark har suttit tre år på Kumla, där han rapporteras ha skött sig övervägande väl och deltagit i flera behandlingsprogram.
Rasmus Enmark släpps tidigast i februari 2027. Enmark placerades först på Hall, där skötsamheten rapporteras ha varit övervägande god. Sommaren 2017 flyttades han till Kumla där han skötte sig väl och deltog i flera behandlingsprogram. I april 2020 omplacerades han till Saltvik, av säkerhetsskäl. Ett år senare omplacerades han av "konstellations- och säkerhetsskäl" till anstalten Salberga. Han har fått totalt ett tiotal varningar.
Piteå-Tidningen har sökt Clyde Hansson.