"Jag har stått här med kiosken sedan i september och affärerna går bra" säger kebabkiosägaren Per Friberg. Här köper Åke Eriksson lunchmat.
Det visar en studie som gjordes över etappen Skogsberget för några år sedan. En ny studie över regionala effekter på fler etappar i vindkraftsbygget planeras till nästa år.
En av dom som tjänar på vindkraftsbygget är Peter Friberg, som har en kebabkiosk i området. När PT besöker kiosken är kön, trots kylan, lång av hungriga vindkraftsarbetare. Vi får vänta ganska länge innan vi får några ord med Peter Friberg.
– Jag har stått här med kiosken sedan i september och affärerna går bra. Skriv att jag har Sveriges godaste kebab, skrattar han innan han försvinner in i kioskens mörker för att förebereda nya kebabmål.
Fredrik Svedberg är projektledare för betong vid bygget. Han har just lämnar byggjobb i Oslo för att flytta hem till Piteå.
– Piteå drar och när jag fick chansen till detta jobb ville jag hem. Tempot här är lite lugnare än i Oslo, säger han.
Studien vid uppförandet av Skogsbergets vindkraftverk visar i korthet att av dom 148 företag som var delaktiga i bygget var 62 procent från regionen. 42 procent av arbetet utfördes av regional arbetskraft och 52 procent av utländsk personal.Totalt 300 årsanställningar behövdes för bygget. Bygget hade gett över 48 000 gästnätter i regionen av tillrest arbetskraft. De hade konsumerat för 94 miljoner kronor.
De regionala skatteeffekterna, bygdeutvecklingsmedel (se separat artikel) och minskade kostnader för arbetslöshet gör att varje vindkraftverk bidrar med 2,1 miljoner kronor under byggtiden och 6,5 miljoner kronor under drifttiden.
"Vi anlitar många är lokala företag, de flesta från Piteå-området", säger Simon Kemppainen, platschef för BDX.
Ett av de regionala företag som har stor verksamhet vid vindkraftsbygget är BDX.
– Vi anlägger vägar, gjuter fundament, förlägger kablar i mark och sköter underhåll och har många olika arbetsuppgifter i bygget, säger Simon Kemppainen, projektchef för BDX.
BDX anlitar i sin tur cirka 25-30 medleverantörer i Markbygden.
– Dom flesta är lokala företag av olika slag, många från Piteå-området, säger Simon Kemppainen.
Det har inte alltid varit lätt att hitta anställda.
– Det har varit en liten utmaning att hitta folk, men de flesta som vi har anställt bor och pendlar till arbetet i Markbygden, säger Simon Kemppainen.
BDX arbete på den här etappen avslutas i slutet på nästa år.
– Vi har varit en del av projekten här sedan 2018. Vi avser att lämna in anbud även på nästa projektetapp. Vi har en långtidsplan att vara kvar i vindkraftsbranschen, säger Simon Kemppainen.
Nästa projekt heter Hästliden och är den sista projektdelen av vindkraftsbygget i Markbygden. Som PT tidigare har berättat vill man här bygga högre vindkraftstorn, upp mot 300 meter, än i tidigare projektetapper, där dom flesta torn är kring 200 meter höga.
"Vi har fem personer som jobbar här nu. Det är lite varierande olika säsonger hur många vi har som jobbar", säger Per Sjöberg, Sjöbergs åkeri i Piteå.
Sjöbergs åkeri i Piteå är en av BDX medentreprenörer. Vi träffar Per Sjöberg när han styr ett rör med cement mot fundamentet till ett vindkraftstorn.
Det går för övrigt åt lika mycket betong till ett vindkraftsfundament som det gick åt att bygga hela bron över Pitsund.
– Vi har fem personer som jobbar här nu. Det är lite varierande olika säsonger hur många vi har som jobbar här, säger Per Sjöberg.
Sjöbergs åkeri har haft jobb i området sedan 2008.
– Vi har jobb här fram till början av nästa år. Sedan får vi se hur det blir, säger Per Sjöberg
"Ett varierande och trevligt jobb", säger Christian Ström, Piteå, som kör betongbil åt Sjöbergs åkeri.
Christian Ström, Piteå, kör betongbil åt Sjöbergs.
– Ett varierande och trevligt jobb, säger han när han backar med sin stora lastbil mot röret som suger upp betongen. Betongen sprutas sedan ned i vindkraftsfundamentet.