Jakt på taggiga skönheter

Diskussionerna om de olika rosornas egenskaper blir detaljerade på Trädgårdsförsöksstationen i Öjebyn.- Vi vill bygga upp en gen-bank av livskraftiga rosor, säger Lars-Åke Gustavsson, projektledare för rosinventeringen.

Mikael Ågrens son Elias, två år, luktar på den ros som kallas "Allan Carlssons gula" i brist på officiellt namn.   FOTO: Carl Brännström

Mikael Ågrens son Elias, två år, luktar på den ros som kallas "Allan Carlssons gula" i brist på officiellt namn. FOTO: Carl Brännström

Foto: Carl Brännström

PITEÅ2008-07-21 06:00
Många av äldre tiders rosor är bättre anpassade till Sveriges klimat och mer livskraftiga än de modernt framodlade sorterna. Det är för att inventera och bevara dessa som det statliga initiativet Rosuppropet kommit till Öjebyn under helgen.
Projektledaren Lars-Åke Gustavsson och entusiasten Mikael Ågren är inbegripna i en djup diskussion om en okänd gul ros.
- Min ros kommer från byn Norrledige i Ångermanland. Där växte min farmor upp. Hon mindes rosen ända från sin barndom. Om hon hade levt i dag skulle hon ha varit 90 år, säger Mikael Ågren.
Historien viktig
Han har med sig en kvist från sin egen planta. Den liknar en annan gul ros på försöksstationen och männen försöker komma fram till om det är samma art.
- Det känns viktigt att ha en historia bakom rosen, speciellt för mig som bor så långt ifrån min släkts trakter, säger Ågren.
Lars-Åke Gustavsson säger att den genomsnittliga människan som kommer in till en rosinventering är en dam som är 60-90 år.
- Men vi märker att allt fler yngre människor börjat se rosorna som ett levande familjearv. Man gräver inte upp gården och sätter dit en swimmingpool, utan tillvaratar det gamla. Mikael representerar väl ett annat sätt att leva.
Det finns flera skäl till att man börjat inventera gamla rossorter.
- De här rosorna har stått emot kalla vintrar och angrepp i kanske flera hundra år, utan hjälp av människan. I framtiden kan deras livskraftiga gener behövas för att skapa nya rosor, säger Gustavsson.
Han jämför med spannmålen, där de multinationella bolagens lönsamma vetesorter sprids över hela världen på bekostnad av de inhemska.
- De kan vara lönsamma på kort sikt, men visar sig i längden inte lika tåliga som de inhemska sorterna. Rätt som det är kommer ett angrepp och förstör en hel skörd.
Resultera i genbank
Arbetet ska resultera i en genbank med 200-400 livskraftiga rosor. Man kommer även att försöka återinföra en del av dessa i handeln.
- Rosor är en viktig del av vårt kulturarv och berör människor på ett djupt sätt. Det kan man se både i litteratur- och konsthistorien, säger Lars-Åke Gustavsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om