Inget EU-stöd till Norrbotniabanan

Arbetet med den förberedande planeringen för Norrbotniabanans sträckning Skellefteå–Luleå får inte medfinansiering av EU. Beskedet kom på fredagen.

"Beskedet var inte alldeles oväntat. Det har varit ganska lite pengar i den här utlysningen och konkurrensen om dem har varit stenhård", konstaterar Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

"Beskedet var inte alldeles oväntat. Det har varit ganska lite pengar i den här utlysningen och konkurrensen om dem har varit stenhård", konstaterar Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Foto: Maria Johansson

Piteå2020-07-17 19:00

– Det var inte alldeles oväntat men visst hade mungiporna pekat mer uppåt om det varit ett positivt besked, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Ansökan om medfinansiering skickades in av Trafikverket till CEF, EU:s stödsystem för ett sammanlänkat Europa, tidigare i år, tillsammans med 14 andra infrastrukturprojekt som regeringen godkänt. 

På fredagen meddelade Trafikverket att fyra av dem beviljats medfinansiering – dock inte ansökan om förberedande planering av Norrbotniabanans fortsatta sträckning.

– Det har varit ganska lite pengar i den här utlysningen och konkurrensen om dem har varit stenhård, konstaterar Gusten Granström som tror att en av anledningarna till avslaget kan vara att sträckan Skellefteå-Luleå ännu inte finns med i den nationella transportplanen.

Han beskriver avslaget som lite av en prestigeförlust. 

– Man vill ju känna att man finns kvar på priolistan. Men vi har fått tydliga signaler, både officiella och i våra kanaler, att regeringen kommer att fatta beslut om att lyfta in hela projektet i planen.

När projektet väl finns med i den nationella transportplanen kommer en ny ansökan om medfinansiering att skickas in till EU och då omfatta hela projektet, från planering till bygge.

När detta kan bli aktuellt är mer osäkert.

Arbetet med förberedande planering för sträckan Skellefteå–Luleå har redan påbörjats. En av de stora utmaningarna är att få till ut- och infarter till både Piteå och Luleå och ett ja från EU hade snabbat på den processen. 

– Avslaget från EU innebär inte att allt läggs på is, men det måste ske med mindre resurser, säger Gusten Granström.

Han tror att den fortsatta planeringen och bygget av Norrbotniabanan ligger rätt i tiden då det nu ska vaskas fram nya projekt för att få Europa att rulla igång igen efter pandemin.

– Norrbotniabanan är ett utmärkt exempel på det. Projektet ger tusentals nya jobb och en byggtid på 8–10 år innan banan är framme i Luleå, säger Gusten Granström och berättar att man kikar på möjligheten att bygga från två håll, både från Skellefteå och Luleå.

Trafikverkets arbete med att färdigställa järnvägsplanerna för sträckan Dåva-Skellefteå är i slutfasen. I mars i år gav regeringen klartecken till Trafikverket att förbereda byggstart av sträckan mellan åren 2023–2025.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!