Svea och Linda Bäcklin på väg till ett möte på Habiliteringen.
Barn med npf
Arbetsterapeuten Anna Lagerbom och kuratorn Viveka Fredriksson har följt Linda Bäcklin och hennes barn en lång tid. Deras jobb handlar om att ge stöd, råd och behandling till barn med funktionsnedsättning och deras familjer.
Habiliteringen är en frivillig insats, som ett extra stöd eller resurs.
– Det vi gör är ingen quick fix utan det handlar om långvariga insatser. Vi jobbar tillsammans med att hitta sätt för att på bästa sätt lära sig leva med det man fötts med, säger Anna Lagerbom.
Barn som kommer till habiliteringen kan ha fysiska funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder orsakade av hjärnskador, muskel- eller nervsjukdomar och missbildningar. Även barn och ungdomar med till exempel autism och intellektuell funktionsnedsättning får stöd.
– Från början kan det handla om att hantera en första kris. Livet som förälder kanske inte alls blev som man tänkt sig. Vissa barn som kommer hit är pyttesmå och man har fullt upp med att få vardagen att fungera. Sorgen över olika saker kan komma långt senare. Till exempel när alla andra kan ta moppekort, säger Viveka Fredriksson.
De senaste åren har antalet barn som har rätt att få stöd av habiliteringen ökat, anslagen har dock inte ökat i samma takt.
– Politiken skulle behöva satsa mer pengar på verksamheten, säger Anna Lagerbom.
Habiliteringen ligger i Piteå sjukhus.
En sak som Linda Bäcklin och hennes barn gillar är att allt finns samlat under ett tak.
Anna Lagerbom uttrycker sig såhär:
– Vi arbetar i tvärprofessionella team med bland annat psykolog, läkare, fysioterapeut och logoped. Det gör att man som förälder inte behöver kontakta olika personer för att få hjälp. Här samverkar vi och stämmer av med varandra. Vi samverkar också med förskola, skola och socialtjänst.
Viveka Fredriksson instämmer:
– Många föräldrar tycker det är jätteskönt att allt är samlat.
En del i mötet med barn och föräldrar handlar om diagnoskunskap.
– Det handlar om att lära sig och acceptera att ens barn fungerar på ett visst sätt, har särskilda behov och anpassningar. Det handlar också om att barnet får lära känna sig själv med styrkor och svagheter, säger Viveka Fredriksson och fortsätter:
– Vi kan inte trolla och inget sker i en handvändning – men över tid kan mycket förbättras.