Tingsrätten konstaterar att det för en fällande dom i ett indiciemål krävs att det kan klarläggas, förutom att brott begåtts, att den misstänkte funnits på eller åtminstone i närheten av brottsplatsen och att denne också haft möjlighet att utföra gärningen och att annan gärningsman kan uteslutas. Detta är enligt domen uppfyllt.
Tingsrätten köper inte mannens berättelse om orsaken till att han befann sig i Piteå och inte heller hur han ådragit sig sina brännskador. Mannens berättelse betecknar tingsrätten som vag.
Den anses detaljfattig "och bär inte sanningens prägel". De orsaker mannen uppgivit till sina brännskador stämmer inte överens med vad som har framgått av rättsintyg, menar tingsrätten som också anser att berättelsen motsägs av vittnesuppgifter från den ambulanspersonal som hämtade mannen från den lägenhet han befann sig i timmarna efter branden.
Tingsrätten menar att mannen berättelse "framstår som en ren efterhandskonstruktion".
Sammantaget med de indirekta bevis, tekniska fynd och vittnesuppgifter som åklagare Anna Väppling lade fram vid rättegången bedömer tingsrätten att det är ställt utom allt rimligt att det är 28-åringen som anlagt branden.
28-åringen döms till tre års fängelse för mordbranden, han döms även för olovlig körning (grovt brott), rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Mannen ska kvarbli i häkte i väntan på att domen vinner laga kraft.