Juni är kommen, värmen likaså. Folk vill vara ute, ha öppna fönster och känna vinden cirkulera. Men det vill inte Sanna Jonsson för hon är en av alla pollenallergiker. Den skira grönskan i björkarna skär i ögona och tröttheten är svår att hantera.
– Immunförsvaret går på högvarv. Det reagerar som om jag är sjuk helt enkelt.
Om en vecka tar hon studenten i Piteå. I tolv års tid har hon befunnit sig i skolans värld, en värld som inte alltid mött henne med förståelse.
– Som nu, när det blir så här hett och alla vill ha fönstren öppna i klassrummet. Jag får säga till att jag blir sjukare av det. Men man måste liksom tjata och gå emot det alla andra vill. Till slut orkar man inte och måste byta rum.
Svårast av allt har gympalektionerna varit.
– Det har funnits gympalärare som menat att "Du kan väl vara med på genomgången ute iallafall, typ en kvart". Men den kvarten kan sabba resten av skoldagen. Det är inte värt det. Det tar så hårt på orken. Och det är jobbigt att de inte förstår det.
Sanna Jonsson är engagerad i föreningen Unga allergiker där medlemmar stöttar varandra och umgås i olika former.
– Det är väldigt skönt att byta erfarenheter, att kunna träffas och veta vad andra kämpar med. Dessutom försöker vi påverka politiker och sprida information i olika former. Men bäst av allt är nog lägren. I sommar ska jag vara ledare på ett i Stockholm och just sommarlägren är väldigt uppskattade.
När pollenmätningarna var nära att ryka i Norrbotten tidigare i år gick Sanna och andra allergiker i taket.
– Så klart kan jag se vad som sker i naturen men det är väldigt skönt kunna se prognosen för närmaste dagarna. Det är som vädret, det blir lättare planera om man vet mer om det.
Påstötningarna från föreningar såsom bland annat Astma- och allergiförbundet plus entusiaster från andra mätstationer i landet räddade mätningarna även i norr.
– Det var skönt. Vilken jäkla lättnad, säger Sanna.
En annan lättnad för hennes del är den behandling hon gick igenom mot sin pollenallergi fram till i februari ifjol. Den kallas hyposensibilisering och går ut på att man, som vid vaccineringar, skjuter in en liten dos av allergenet i kroppen så att man får bättre motstånd mot det.
– Första halvåret var jag tvungen åka till Sunderby sjukhus för att få en spruta varje vecka, men sen fick jag behandlingen här i Piteå och fick då n en spruta var sjätte vecka i tre år.
Och förbättringen är klart synbar.
– Jag är inte lika superkänslig längre. Kan till exempel sitta ute så här med dig en halvtimme utan problem. Tröttheten finns där ändå men inte lika påtagligt. Men immunförsvaret är ju nedbrutet den här tiden hur man än gör. Jag var till exempel i skolan en halv dag förra veckan och efter det var jag totalt däckad. La mig direkt jag kom hem och somnade hårt på soffan.
Hennes allergi ställer till det en del inför hennes arbetsliv som nu ska börja formas.
– Ett jobb med mycket utomhusarbete kommer ju aldrig funka för mig.
För en tjej som hela sitt liv kämpat med allergier som, förutom björk-och gräspollen, innefattar allergi mot pälsdjur men även mot flera frukter, bovete och nötter kan det ibland för mycket.
– Många av mina vänner i Unga allergiker är skitnoga, men jag har ätit sånt som det står "Kan innehålla spår av nötter" hur många gånger som helst och än har inget hänt. Man orkar inte alltid bry sig enkelt. Det är så trist och jobbigt hålla koll på allt, alltid.