Även arbetsledaren på parkförvaltningen som varit med och byggt paviljongen till avdelningschefen Ulrika Bohman bekräftar att den var ämnad åt henne.
– Jag tror inte jag har byggt något åt någon annan chef. Vissa privata jobb har vi däremot gjort och det är på grund av att vi har lågsäsong. Killarna jag har klarar inte av att sitta still och då söker jag med ljus och lykta efter jobb, säger arbetsledaren.
Hur kommer det sig att ni inte bygger åt Piteå kommuns offentliga parker i stället när ni har lite att göra?
– Det gör vi också. Vi har gjort massor till parkerna. Vi har Munksundsparken, Kaleido. Vi har gjort Bergets park, Konstparken. Vi har gjort om grindarna på Badhusparken. Men under vissa tider på året är det jättetungt att få tag i jobb och i år har det varit extremt svårt. Jag har fått söka med ljus och lykta för att hitta ett bra projekt och det här var ett sådant projekt.
Hur kommer det sig att Ulrika Bohman inte fått någon räkning?
– För att vi inte har gjort färdigt. Det var några smådetaljer som skulle göras, men problemet var att hösten och vintern kom. Då hade vi inte någon möjlighet att göra det på plats.
Hur mycket skulle Ulrika Bohman betala för den här?
– Det är inte sagt något pris förrän vi är färdig. Men allt material som vi har använt är återbrukat. Det är inget vi har köpt.
Enligt arbetsledaren har de hållit på och byggt paviljongen i cirka ett års tid.
– Det är inget vi har prioriterat. Det är för att ha sysselsättning. Det är sånt vi gör på luncher, när det har passat, när vi har varit på humör.
Det handlar inte om att Ulrika Bohman skulle få paviljongen?
– Nej, absolut inte. Vi håller inte på med allmosor. Däremot är jag inte en vinstdrivande avdelning. Jag ska gå plus minus noll.
Ulrika Bohman säger att hon förstår att det här kan sticka i folks ögon. Vad tycker du?
– Det kan jag också förstå faktiskt. Det är inte frågan om det. Men i mina ögon och den realitet jag sitter i är det högre prioriterat att försöka hålla sysselsättning och jobb till de här killarna än att tycka att det sticker i folks ögon om jag gör ett projekt som är vettigt för de personerna jag har.
Du ser inget problem med detta?
– Nej, det gör jag inte. Det är inget märkvärdigt alls i min värld.