"Man tänker att det ska vara tryggt att bo i en småstad, men så är det inte för alla", säger Aron Backman, utredningschef vid Polisen i Pite älvdal. (Arkivbild)
MÄNNEN SOM SLÅR
– Så tragiskt, riktigt jäkla dåligt, man tänker att det ska vara tryggt att bo i en småstad, men så är det inte för alla, säger Aron Backman, utredningschef vid Polisen i Pite älvdal som förvånas över siffrorna.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och också en prioriterad fråga för regeringen. När kvinnor utsätts för våld är det vanligast att gärningspersonen är någon närstående, till exempel en nuvarande eller före detta partner.
PT har granskat hur många anmälningar om misshandel inomhus och utomhus, olaga hot och ofredande som kom in under 2020 i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog, där kvinnan hade en nära relation till mannen som utsatte henne. Av totalt 83 polisanmälningar, lades 66 ner, nästan 80 procent. En av anledningarna till att brottsutredningarna inte fortsatte var att det saknades bevis.
När det handlar om misshandel i hemmet lades 29 av 33 anmälningar ner.
Aron Backman konstaterar att det kan vara svårt med bevisning om misshandel har skett i hemmet och det inte finns vittnen eller synliga skador att dokumentera.
– Man ska kunna bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att det har hänt. Men jag tycker ändå att vi har blivit bättre på initiala insatser, som att höra de inblandade personerna och dokumentera skador i ett tidigt skede. Det är en viktig bit.
I den tjocka bunten med anmälningar som PT begärt ut från Polismyndigheten gömmer sig hot om våld och död. Som att "Jag ska sticka kniven i dig" eller "du har fixat din begravningsplats redan". Eller som mannen som höjer en hammare mot en kvinna och hon är rädd för att han ska slå ihjäl henne.
En kvinna berättar för polisen hur mannen tar tag i hennes hår och släpar henne genom lägenheten, han trycker ner hennes huvud mot golvet att säger att han ska slå ihjäl henne.
En annan kvinna berättar om misshandel med slag i ansiktet och strupgrepp. En annan om hur en man ringer henne 144 gånger trots att hon inte vill det.
I anmälningarna finns också en kvinna som berättar att en man står utanför hennes dörr med ett jaktgevär i handen och säger att han ska döda henne.
Klart är att lite drygt 20 procent av anmälningarna ledde vidare någonstans.
"Vi måste få mer resurser för att kunna utreda de här brotten", säger Klara Dahlström, gruppchef för avdelningen brott i nära vid Norrbottenspolisen. (Arkivbild)
– Man måste titta på varje enskilt ärende var för sig att konstatera, hade vi kunnat göra mer? säger Klara Dahlström, gruppchef för avdelningen brott i nära vid Norrbottenspolisen.
Hur ser du på siffrorna?
– Utifrån statisten så måste vi bli bättre, det ser inte bra ut. Vi behöver mer resurser för att kunna utreda de här brotten.
Hon menar att det finns flera orsaker till att det ser ut som det gör, exempelvis att den här typen av brottslighet i grunden är svår att utreda.
– Men det är svårt för mig att kommentera statistiken när jag inte har hela bilden. Det finns många parametrar att ta in i bedömningen. Hur ser anmälningsbenägenheten ut Pite älvdal, hur utreds brotten?
Statistik från PÅK (Polisen och åklagarmyndigheten) visar att 21 procent av brott i parrelation gick vidare till lagföring år 2021 i Norrbotten, en liten förbättring i jämförelse med 2020 då siffran var 19 procent. På riksnivå låg siffran på 23 procent år 2021.
– Norrbotten skiljer sig inte jättemycket från riket totalt när det kommer till brott i parrelation. Det ser inte bra ut men det kan vara viktigt att belysa, säger Klara Dahlström.