Paittasärvi ligger där Kebnekaisemassivet börjar. Man ser tydligt topparna från start- och landningsplatserna som är upplogade på sjön.
Självaste Kebnekaise ligger bara två mil bort och oftast drar segelflygarna i väg åt det hållet.
Men det bildas luftvågor i alla vindriktningar, utom vid den för årstiden ovanliga ostliga vinden, och det är vågorna som segelflygarna vill åt.
- Hela fjällkedjan genererar vågor och bäst är det på baksidan från havet sett där luften sveper ned. Nästan alla rekord sker vid vågflygning, säger Åke Svensson.
Nådde diamanthöjden
Själv nådde han den så kallade diamanthöjden på 5 000 meters egen flyghöjd vid ett tillfälle under det två veckor långa lägret. Det var han ensam svensk att göra.
Lägret samlade även flygare från Norge, Finland och Tyskland. Sammanlagt var det omkring 15 plan uppställda på isen.
Rutinen spelar naturligtvis in. Det handlar om att läsa vind och natur för att nå de verkliga höjderna.
Det har Åke Svensson efter 50 raka Kebneläger och massor av erfarenhet av flygning med både motorplan och segelflygplan på andra håll.
- Man lär sig tricken ju mer man flyger och jag skulle nog säga att det bara blir roligare för varje år.
Motor är bara transport
Vilken sorts flygning han gillar bäst råder det ingen tvekan om.
- Motorflygning är bara transport. Det är det här som är riktig flygning.
Det var påsken 1962 som det första Kebnelägret genomfördes. Det var ett antal finska flygare som hade nosat upp platsen efter att ha förhört sig bland meteorologer om vindförhållanden.
Finländarna pratade ihop sig med segelflygklubben i Kiruna och lägret var ett faktum.
Sista biten en kostig
Det var inte helt enkelt i början när den riktiga vägen tog slut i Holmajärvi.
- Det gick att köra ända fram men sista biten var mer en kostig. Det var primitivt och det var mycket strapatser. Samtidigt hade vi väldigt roligt, säger Åke Svensson.
Det är påsken som styr när Kebnelägret ska genomföras. I år var det en osedvanligt sen påsk och det var på läppen att man kunde hålla ut båda veckorna.
Det var ingen fara för att isen skulle ge vika, men de sista dagarna började det vara svårt att köra på isen.