– Det handlar om att ta fram handlingsplaner för klimatanpassning och att göra sårbarhetsanalyser, säger Anne Walkeapää, handläggare vid Sametinget.
Totalt sex samebyar från Norrbotten, Västerbotten och Jämtland är inblandade. I Norrbotten är samebyarna Sirges och Ängeså engagerade. Projektet drivs av Sametinget och berörda länsstyrelser.
– Det kommer inte att ge någon helhetsbild eftersom renskötselområdet är väldigt stort. Det ser olika ut för olika samebyar. Men pilotarbetena kan i alla fall visa hur det ser ut i de här samebyarnas områden och inspirera fler samebyar i hur man kan göra, säger Anne Walkeapää.
Det varmare och i högre grad växlande klimatet ställer till svåra problem för renskötseln. Allt oftare kommer inte renen åt markbetet på grund av isbildning eller snödjup. Flyttleder som använts i århundraden blir obrukbara när sjöar och vattendrag inte fryser som tidigare.
Åtgärder för att lindra klimateffekterna, exempelvis gödsling av mark och anläggande av vindkraftparker för att producera förnyelsebar el, ger negativa effekter i form av sämre kvalitet i biotoper och sönderbrutna renbetesmarker. Lägg till den konstgjorda andning som stödutfodring utgör och som ger flera negativa konsekvenser, exempelvis sjukdomar på renen.
Samtidigt påverkas möjligheterna att utöva traditionella sysslor som jakt och fiske när tillgången till vilt och fisk blir sämre. Den känsliga rödingen har redan försvunnit från många vatten. Allt detta finns berört i den övergripande handlingsplanen för klimatanpassning som Sametinget tog fram 2016.
– Det finns en stark oro bland renskötarna. Kan man anpassa sig? Hur ska renen hitta sin föda fritt i naturen? Samtidigt som man hela tiden ställs inför nya utmaningar i det pågående arbetet då andra markanvändare kan förändra renbetet och olika områdens funktion, exempelvis genom ett kalhygge.
Sommarens omfattande skogsbränder som förstörde stora areal av renbetesmarker blottade ytterligare ett problem. Anne Walkeapää menar att staten har ett stort ansvar för att renskötseln ska klara klimatförändringarna.
– Det kan vara så att staten bör skydda vissa områden och i högre grad säga nej till gruvor och vindkraftparker, exempelvis. Renarna behöver olika typer av beten olika tider på året. Om marker försvinner tar det bort flexibiliteten och möjligheten för renskötseln att anpassa sig, säger Anne Walkeapää.