Den döende sjön

På 1980-talet fanns planer på att restaurera fjärden. Burman ser gärna att planerna dammas av igen. Den gången var staten inblandad via länsstyrelsens naturvårdare.
Länsstyrelsen ville i utbyte mot en restaurering av fjärden göra området till ett naturreservat. Då krävde många bönder skadestånd för förlorad mark.
- Det var ohyggliga skadeståndkrav. En del krävde belopp som motsvarade hela hemmanets taxeringsvärde, berättar Magnus Burman.
Då backade staten och Persöfjärden fick fortsätta att växa igen.
Sänkningar
På de dryga 20 åren har vattennivån sjunkit ytterligare. Magnus Burman visar de gamla märkena på E4-brons brofästen i Persön.
- Vi skulle vara glada om vi fick tillbaka en tredjedel av vårflodsnivån i början av 1980-talet och som man kan se här, säger Magnus Burman och visar märkena på den nya brodelen.
Bron går över kanalen som kom till efter "Persöfjärdens vattenföretag" som drevs på 1920- och 1930-talet. På den tiden fanns behov av mera åkermark i byarna kring fjärden.
- Två sänkningar genomfördes, åren 1925 och 1934. Det fanns tillstånd att sänka nivån med 65 cm, men sänkningen blev 1,65 meter, säger Magnus Burman som på 1980-talet undersökte fjärdens historia.
En meter för mycket blev för mycket.
- Kanalen som grävdes på 1930-talet gjordes bred och grund för att begränsa nivåsänkningen, men den eroderade, blev smalare men djupare och det har påskyndat nivåsänkningen.
Burmans 91-årige far har minnen från barndomens bad i fjärden.
- Pappa har visat var han badade. Nu är det torra land och 100 meter från nuvarande strand.
Delaktig i nivåsänkningen är landhöjningen, men den står bara för en liten del. Magnus Burman anser att 1930-talets feldikning nu bör rättas till.
- Det vara bara ren dumhet att på 1980-talet söka skadestånd. Ingen behövde marken då och den brukas inte nu. Antingen har den växt igen med sly eller så har det planterats skog på den.
Persöfjärden är en av landets fågelrikaste områden och därför skyddat som Natura 2000-område. Inventeringar har påvisat en fauna på 210 arter.
Öppet för lokala initiativ
Natura 2000-statusen hindrar inte en höjning av vattennivån. I bevarandeplanen framhålls i stället fördelarna. En höjd vattennivå skulle förbättra häckningsmöjligheterna och öka mängden föda för fåglarna. I Natura 2000-planen sägs också att senast 2015 måste behovet av en nivåhöjning utredas. I den sägs också att kontroll av igenväxning och förbuskning bör ske vart tionde år.
Så Magnus Burman har stöd för sin dämningsönskan.
- Jag tror också att de allra flesta som bor här i byarna runt fjärden skulle vara positiva till en höjning av vattennivån.
Vad säger då staten apropå Natura 2000-bevarandeplanen?
- Det finns inget planerat för att återställa nivån på Persöfjärden, säger Therese Wikström, länsstyrelsens naturvårdsenhet.
Hon lämnar dock öppet för initiativ.
- Om andra vill göra något kan de kontakta oss och presentera planerna. Det kan krävas tillstånd, men om det är en förbättrande åtgärd kan det undantas från tillståndsplikt.

Den döende sjön

1930-talets efterfrågan på mera odlingsmark blev förödande för Persöfjärden. Vattennivån sänktes och nu är fjärden på väg att växa igen.- Det behöver inte kosta mycket att tippa ner sprängsten och göra en fördämning, säger Magnus Burman, byålderman i Börjelslandet.