Renägare Eva Kvist kommer från Ohtanajärvi och hon är aktiv renskötare utöver sitt journalistiska arbete på radion i Pajala. För omkring ett år sedan hittade hon kärleken i Juoksengi, de gick halva vägen var och flyttade till Pello i Tornedalen.
Nu bor 18 renar i vinterhagen bakom affären i byn och renen Elvis har blivit en känd renprofil, då Eva Kvist ofta promenerar eller kör honom på gatorna.
– Jag har haft Elvis sedan han var kalv, han är en väldigt speciell ren. Vi har känt varandra i 17 år och det är ganska gammalt för att vara en ren. Hans tänder har börjat bli sämre så det märks att han är gammal, men han tycker fortfarande att det är roligt med folk och att köras. Nu har han tappat lite horn så han ser ut som en buffel med två horn riktade framåt, säger Eva Kvist.
"Trivs med människor"
Att Elvis också är populär visar inte minst säcken med lav som en bybo lämnat på Eva Kvist spark ute på gården när NSD kommer på besök.
– Vid renmärkningen kan han reta gallfeber på andra renägare då han är så tam att han ibland retas, då kan det höras en och annan svordom och mitt namn nämnas i kommunikationsradion, säger Eva Kvist och skrattar gott.
Elvis har medverkat vid Norrskensfestivalen, renbingon, hjälpt intresserade att ta renkörkort och han ställer gärna upp när barn och vuxna vill klappa honom.
– Jag har ingen turismverksamhet men han trivs med människor och roliga aktiviteter. Det är inte svårt att få en körren, men så här tama är lite ovanligt. Renar är också individer.
Full fart genom skogen
Elvis selas och Eva Kvist leder honom längst skoterleden in i skogen. Efter ett tag sätter hon sig på kälken och så bär det av, först sakta medan Elvis spanar in i skogen, sedan snabbare och snabbare.
– Det är väldigt roligt att köra ren. Vid årets premiärtur blev det full galopp. Han är rolig Elvis.
Eva Kvist konstaterar att renskötsel oftast kopplas samman med samer.
– Koncessions rennäringen är ganska dold men det är en ganska stor näring med mycket aktivitet. Rennäringen är mansdominerad, men här i Korju sameby är vi tre aktiva kvinnor, jag, min syster Birgitta och Marika. Det är roligt att arbeta med renarna, märkning och insamling. Min pappa var som en dator vad gäller renmärkning, han kunde över 300 märken bara i Korju sameby.
Renkött är ett naturligt inslag på familjens middagsbord.
– Jag äter dem med gott samvete, men Elvis ska aldrig hamna på bordet eller i en slaktbil, han är speciell.
Tämjer en till ren
Nu har Eva Kvist börjat tämja en ny härk, Jemu som är tre år gammal.
– Han är lovande men kan vifta med klövarna i luften, det har aldrig Elvis gjort.
Utöver totalt fyra barn, renar och hundar har Eva Kvist utökat familjen med hästen Summer Snow av rasen American Curly, ett busigt sto som i höstas skrämdes av ett skott och en olycka inträffade som ledde till att Eva Kvist tvingades amputera en del av ett finger. Fingret är inte läkt än.
– Jag slår dagligen fingret och nu upptäcker jag hur många andra som saknar fingrar. Det hade kunnat gå mycket värre, jag hade tur.
Att sakna en del av ett finger gör att förutsättningarna ändrats. Eva Kvist spelar inte blockflöjt, men när hon skulle testa fungerade det inte.
– Känslan av att inte kunna, gjorde mig uppriktigt ledsen. Men dagen efter gick det, det var som att jag behövde natten på mig för att placera om fingrarna. För mig blev det symboliskt att det går att anpassa sig. Vi behöver inte acceptera, det går att hitta andra och nya vägar och det gäller för mycket i livet.
linda.danhall@nsd.se 0922-298 82