De ger lantraser en chans extra

Utanför Hakkas pÄgÄr det ett stort arbete med att bevara lantraser som hÄller pÄ att utrotas.- Det Àr mÄnga som vet att vi har fÄr, men fÄ vet att det inte Àr vilka fÄr som helst, sÀger Maria Mosesson.

Jonas Àr som fÄraherden bland fÄrskocken men ser sig sjÀlv som drÀngen.FOTO: Katarina Mosesson

Jonas Àr som fÄraherden bland fÄrskocken men ser sig sjÀlv som drÀngen.FOTO: Katarina Mosesson

Foto: Katarina Mosesson

PALOHUORNAS2008-07-18 06:00
För fem Är sedan köpte Maria Mosesson och maken Jonas tre tackor frÄn en fÄrhandlare utanför RÄneÄ. De var vÀldigt smÄ.
- DÄ visste vi ingenting om fÄr. Nu nÀr vi vet mer sÄ kan de inte ha varit mer Àn tre veckor och vi fick flaskmata ett lamm, sÀger Maria Mosesson.
Senare fick de höra talas om lantraser som var utrotningshotade och föll för vÀrmlandsfÄren.
- Jag tycker att det Àr viktigt att bevara de Àldre lantraserna och det Àr synd om de försvinner. Vi Äkte ner till PiteÄ och hÀmtade fyra fÄr; Cajsa, Tina, Doris och bagglammet Dennis. I dag har vi elva tackor och nio lamm. FÄren ger sÄ mycket och det bÀsta jag vet efter en jÀktig dag pÄ jobbet Àr att vara med dem, sÀger Maria Mosesson.
"Jag Àr som gÄrdsdrÀngen"
Det finns ingen tvekan om att det Àr just hon som Àr den drivande i familjen nÀr det gÀller att skaffa hem djur pÄ gÄrden.
- Jag Àr som gÄrdsdrÀngen. Jag hjÀlper till medan den mesta skötseln, inköp och försÀljning görs av Maria. FÄren Àr mer för henne dÄ det ofta Àr jag som gör det trÄkiga till exempel hÄller fast dem nÀr de ska vaccineras och det Àr Àven jag som avlivar djuren. NÀr det ringer hit folk som vill köpa djur sÄ rÀcker jag telefonen Ät Maria. Det Àr inte vem som helst som fÄr köpa och det har hÀnt att den tilltÀnkta köparen fÄtt Äka hÀrifrÄn utan djur, sÀger Jonas Mosesson.
Maria Mosesson brinner verkligen för sina djur, bara det att alla har namn sÀger en hel del. Ett av hennes fÄr, Lille Skutt, som Àr en korsning av ryafÄr har hon lÀrt hoppa mot henne för en godbit. NÀr de har varit sjuka sÄ har hon suttit i stallet med dem och flasklammet har till och med varit inne i vardagsrummet.
Familjen slaktar för husbehov och dÄ Àr det baggarna som blir mat. Maria Mosesson Àr utbildad styckare och ser det hela som en del av processen i ett hem med gÄrdsdjur:
- Jag vet att djuren har det bra hÀr hos oss. Jonas avlivar djuret och jag styckar och dÄ vet vi vad vi fÄr pÄ tallriken. I början kÀndes det lite konstigt men nu vet vi att det Àr livets gÄng och vi kan inte ha hur mÄnga djur som helst.
Efter vÀrmlandsfÄren började hon titta pÄ fler lantraser som var utrotningshotade. Det blev skÄnsk blommehöns som Àr den största lantrasen av hönsfÄglar. Fast om man jÀmför dem med de höns som Àr i produktion sÄ Àr de smÄ. PÄ gÄrden har de tre tuppar, 14 hönor och sju kycklingar.
- Man borde ha 40, det vore lagom. Men nu nÀr vi Äker pÄ semester i södra Sverige sÄ har jag tÀnkt hÀmta hem gammelsvensk dvÀrghöna. DÄ har vi bÄde de största och de minsta hönorna av lantraserna. Det finns bara 14 besÀttningar av dvÀrghönsen i Sverige sÄ det kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ dem, sÀger Maria Mosesson.
Fyra klÀcktes
Blekingeankor Àr en akut utrotningshotad ras med bara hundra kvar i landet. Maria Mosesson fick dispens för att fÄ hem levererat 26 Àgg och av dessa klÀcktes fyra ankor som nu Àr i tryggt förvar i ladugÄrden. Utrotningshotet Àr sÄ akut att hon nyligen tog hem sex levande blekingeankor. I tvÄ Ärs tid har hon vÀntat pÄ sina skÄnegÀss och i söndags kom fem gÀss i livdjurstransport frÄn Kalmar.
- De Àr sÄ granna och vÀntan var vÀl vÀrd.
Trots all tid och pengar som familjen lÀgger ner pÄ sina djur sÄ drömmer Maria Mosesson om Ànnu fler arter och dÄ frÀmst utrotningshotade lantdjur.
- Till hösten kommer jag att hÀmta svÀrdsjöfÄr som det finns Ànnu mindre exemplar av Àn vÀrmlandsfÄren. FjÀllkor vore ocksÄ roligt att ha hÀr, speciellt nÀr jag vet att det gÄtt fjÀllkor hÀr förut. Vi har Àven talat om att skaffa gris, sÀger Maria Mosesson och ler lyckligt.
fakta Jonas och Marias utrotningshotade lantraser
VÀrmlandsfÄr:
SvartgrÄ, brun, vit och brokig (skÀckiga)
Vuxen tacka vÀger mellan 35-60 kg.
Slaktvikten mellan 15-25 kg.
De fÄr ett eller tvÄ lamm, men Àven trillingar och fyrlingar förekommer.
Ullen varierar frÄn rya till gobelÀng och finullstyp, ofta mycket finfibrig och Àr mycket lÀtt att spinna och tova.
De har en god flockkÀnsla och Àr duktiga betesdjur. De blir ofta mycket trevliga och tama
KÀlla: Föreningen Svenska AllmogefÄr.

SkÄnska blommehöns

GrundfÀrgen svart, blÄ (grÄ), vildfÀrgad (rödorange tuppar och bruna hönor) eller ljust gulaktig. FÀrgen har fÄtt sin karaktÀr av de vita fjÀdertopparna pÄ olikfÀrgad bakgrund.
Enkel och sÄgtandad kam. En del djur fÄr tofs (fjÀderbuske) pÄ huvudet.
Vikt höna 2-2,5, tupp 2,5-3,5 kg.

Blekingeankor

FÀrgen pÄ fjÀdrarna Àr blekt vildfÀrgade (vildform = grÀsand) med vita partier. Ofta med vit halsring. Helt vita djur kan förekomma.
Vikt hona 2-2,5 kg, hane 2,5-3,5 kg.

SkÄnegÀss
FjÀderdrÀkten Àr brunaktigt grÄ samt vit i avgrÀnsande fÀlt. Sadel av brunaktigt grÄ.
Honan lÀgger 25-30 Àgg per Är med en vikt av ca 180 gram.
Ruvlusten tilltar vid ökad Älder och honan har goda modersegenskaper samt fadern som gÀrna vaktar familjen.
Vikt hona 6,5-8 kg, hane 7-11 kg.
KÀlla: Svenska Lanthönsklubben.


Gotlandskanin

Alla kaninfÀrger i alla kombinationer av teckningar kan förekomma hos rasen. Rörlig, finlemmad med förhÄllandevis muskulös bakkropp.
Huvudet har smal nos och hos hannen kraftigt rundade kinder. Öronen Ă€r upprĂ€ttstĂ„ende och normallĂ„nga. PĂ€lsen Ă€r normallĂ„ng med underull och tĂ€ckhĂ„r. Ögonen Ă€r oftast bruna, men blĂ„ ögon förekommer, liksom röda ögon hos albinos. Vikten har i Ă€ldre tider varierat frĂ„n omkring 2-4 kg.
Medelvikten Àr nÄgot över tre kilo.

KÀlla: Föreningen Gotlandskaninen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om