Samtidigt som Pajala väntar på klara besked om en fortsatt gruvdrift jobbas det för att öppna en forskningsgruva vid området i Kaunisvaara. En sådan experimentgruva skulle i så fall drivas vid sidan om gruvverksamheten. Tänkbara kunder är stora och små gruvföretag som vill hårdtesta maskiner och metoder i en arktisk miljö.
Men LKAB är fortsatt ointresserat av att gå in som kund, konstaterade vd:n Jan Moström efter en gruvkonferens i Luleå.
– Det är inte min sak. Vi har fått förfrågan tidigare och vi hade samma uppfattning som Boliden.
I dagsläget har LKAB stora anläggningar för att utveckla ny teknik och metodik för bolagets egna förutsättningar.
– Det har vi ju redan. Annars hamnar vi i en situation där vi ska fara till Pajala och utveckla någonting som vi sedan ska plocka tillbaka till Malmberget, Svappavaara och Kiruna.
Omständigt?– Ja, det blir ju det och dessutom vet du inte om förutsättningarna är detsamma. Det är egentligen det vi har sagt i den förfrågan som har gått ut. Sen är det är omöjligt att säga hur framtiden blir. Vi har bara sagt initialt att från vår horisont har vi svårt att se att vi kommer att använda det i någon större omfattning, säger Jan Moström.
En av de kritiska frågorna för en framtida gruvproduktion är en effektiv transportlösning. Vid det ursprungliga ritbordet var planen att frakta malmen över till Finland för vidare järnvägstransport ned till kusten. Istället valde Northland Resources att frakta malmen via lastbilar västerut till Svappavaara och vidare med tåg till Narvik. En omtvistad lösning som väckte kritik. Frågan är hur en framtida transportlösning kan komma att se ut.
– För att göra gruvan konkurrenskraftig bör man lösa transportfrågan.
Hur ser en lösning ut i din värld?– I en teknologivärld så måste man ju ha något som är oerhört effektivt. Järnväg är att föredra men det är väldigt dyrt.
Ett annat alternativ kan vara att pumpa järnmalmen via pipelines (rörledningar) till Svappavaara, säger Moström.
– Och komma åt Malmhamnen. Tar man ut det till Finland ska man skeppa ut det i Östersjön. Då är det dyrare frakt, mindre båtar som ska sjöklassas och så har du svaveldirektiv. I Narvik har du djuphamn och oceangående fartyg.
Hur ser du på den förra transportlösningen med lastbilar?– Jag har väl ingen uppfattning annat än att det är en utmaning. Det är så med järnmalm i och med att det är stora volymer. Det är frågan om effektiv logistik. Men jag har ingen uppfattning om det. Jag kommenterar inte andras verksamheter, det får de sköta själva, säger Jan Moström.
david.carr@norrbottensmedia.se