Redan i augusti i fjol meddelade Vattenfall att man tänkt om angående den omstridda vindkraftsparken tre mil norr om Pajala. Istället för att bygga 58 mindre verk ville man bygga 30 större, 250 meter höga, verk. Det håller man fast vid i den nya tillståndsansökan som ska lämnas in till Länsstyrelsen under fredagen.
–Vi har sett att det hur som helst inte ryms fler. Så vi drar ner till ett mer realistiskt antal, och skär bort 20-25 procent av ytan, säger portföljansvarige Pontus Grahn.
Enligt honom har förändringen ingenting att göra med protesterna som hörts, bland annat över att närmsta vindkraftverk skulle hamna en kilometer från bebyggelsen.
– Högre verk med större rotorer har mer svepyta och fångar mer vind, och utifrån det kommer vi att kunna producera lika mycket el på färre verk.
De 250 meter höga verken som nu planeras ska rymma rotorer med en diameter på hela 200 meter.
– Det innebär en effekt på 8-10 MW per styck.
Inringas byn fortfarande av vindkraftverk?
– Planen har ju varit att bygga på ömse sidor om byn och sjön. Tidigare handlade det om rader av vindkraftverk norr och söder om byn. Nu skär vi bort nästan halva ytan söder om byn.
Försvinner snurrorna som setts från byn?
– Inte riktigt alla. Vi kommer att bygga på Lompolovaara rakt västöver.
Energimässigt ska 750-850 GWh per år levereras:
– Det motsvarar en halv procent av Sveriges elproduktion. Så det är ju ett betydande eltillskott.
Ytterligare en vindkraftsanläggning planeras av Vattenfall i Sälkävaara i Pajala. Planer finns dessutom på en anläggning kring Storlandet, i Boden och Gällivare kommuner.
Tas hänsyn till att Pajala redan har flera vindkraftsparker?
– Egentligen inte. Det vi ser är att behovet av el är avgörande för den gröna omställningen. Med de satsningar som görs av bland annat LKAB i malmfälten, H2 Green Steel i Boden, SSAB i Luleå och på batterifabriken i Skellefteå är elbehovet i sak redan intecknat. Någon gång i slutet av 2020 - början av 2030 behöver vi en åtskilligt större produktion i norra Sverige för att bibehålla dagens konkurrenskraftiga priser.
När kan en byggnation kring Käymäjärvi tidigast vara igång?
– Kommunen och Länsstyrelsen ska ju först fatta beslut. Sedan brukar det bli överklaganden. Så de första byggnadsarbetena ligger flera år in i framtiden, säger Pontus Grahn.