Johny Lantto är som NSD skrev efter fullmäktigemötet, en av arkitekterna bakom att det blev som det blev. Att fullmäktigegruppen gick emot medlemsmötets vilja i Tärendö veckan innan då Ulrica Hammarström sopade banan med de övriga kandidaterna – inklusive Jan Larsson, i omröstningen.
– I processen för att sy ihop det här så har olika alternativ diskuterats. Och när vi diskuterade frågan i fullmäktigegruppen innan måndagens möte så ställdes även frågan om Ulrica och Jan skulle kunna tänkas samarbeta när det gäller kommunalrådssysslan ifall det blev jämnt i vår interna omröstning. Eller om lotten skulle avgöra. Ulrica ville att lotten skulle avgöra, säger Johny Lantto och menar att det fanns en kompromissvilja hos fullmäktigegruppen.
Men allt började egentligen våren 2015 med förslaget att i effektiviseringssyfte flytta årskurs 6–9 från Junosuando och Tärendö till Pajala.
– Man använde det socialdemokratiska partiet som instrument för att få sin vilja igenom. Folk uppmanades i flygblad i Korpilombolo att ta med vänner och bekanta, betala in medlemsavgift, komma på medlemsmötet och rösta, säger Johny Lantto.
Och folket från byarna kom. I ett huj hade S i Pajala fått runt 200 nya medlemmar.
– Sedan krävde de att kommunfullmäktige skulle riva upp 2016 års budget när skolfrågan redan var avgjord i två olika beslut. Hos den här gruppen ”nya medlemmar” finns ingen klar bild över helheten. Man bryter loss några delar utan alternativ och utan att se vilka konsekvenserna blir, säger Lantto.
Han håller inte med om att det var en kupp.
– En folkvald församling med stöd från vänster till höger med kvalificerad majoritet (21 av 32) efter noga övervägande tar ett beslut om vad de just nu anser vara bäst för Pajala kommun. Är det en kupp?
Johny Lantto ger också oppositionen en känga.
– Den, undantaget Moderaterna, leker i sandlådan. De har inga konkreta förslag i sakfrågor, de bidrar inte till någonting konstruktivt för fem öre. Förstår inte alls vilka drivkrafter som får dom att agera som dom gör.
Vad händer nu?
– Nu måste vi jobba med de konkreta frågorna. Pajala kommun är nog inte att känna igen efter att vi gått igenom det här stålbadet som måste till.
Hade någonting kunnat göras annorlunda?
– Jag tar till mig att vi inte orkat ta nödvändiga beslut tidigare. Vi kan inte längre vänta på gruvan eller något mirakel. Verkligheten är att vi måste göra besparingar i storleksordningen 46 miljoner kronor på fyra år. Vi har en intäkts- och en kostnadssida. Det vi kan påverka mest är kostnadssidan.
Vad händer inför nästa val?
– Det här är egentligen inget nytt i Pajala. När Owe Pekkari var S-partiets officiella kandidat 1998 förde Korpilombolo fram Veikko Kvist. I den jämna omröstningen föll lotten på Owe Pekkari. 1994 bildades även ett utbrytarparti, ”S-alternativet”, som resultat blev att Sture Fredriksson, Junosuando, inte fick partiets stöd för sin person. Den utbrytningen höll ut i tiotalet år.
Han hoppas dock att det framöver ska gå att nå samsyn i partiet.