Det var 2019 som Vattenfall först lämnade in sin tillståndsansökan till länsstyrelsen för den kritiserade vindkraftsparken. Den 11 oktober ifjol skulle politikerna i fullmäktige säga ja eller nej till planerna. Men den 2 september, när bara en dryg månad återstod, meddelade Vattenfall via länsstyrelsen att ansökan skulle justeras – vilket ledde till att politikernas beslut sköts upp.
Fyra dagar tidigare hade socialdemokraternas medlemsomröstning visat på en tydlig majoritet för nej-sidan.
– Efter ett klart negativt besked valde Vattenfall att justera ansökan för att få mer tid att lobba för sin sida, säger Erling Fredriksson (S) som dock poängterar att det är hans personliga uppfattning som inte delas av alla i hans parti.
Han menar att dagens ändring till ”högst 30 vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter” inrymdes under den ursprungliga tillståndsansökan för ”högst 58 vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter” – och att bolaget 2019 tydligt flaggade för en teknikutveckling mot större och färre vindkraftverk.
– Hade Vattenfall dragit tillbaka ansökan om det blivit ett ja på sossarnas möte? Min slutsats är att de inväntade beskedet och hoppades få ett ja.
Fredriksson ser det som ”omoraliskt” och ”respektlöst" mot fritidspolitikernas nedlagda tid. För beslutet tror han däremot att ändringarna har ”marginell betydelse”.
– Jag tror ingen ändrar sig för att det blir 30 eller 58 snurror. Antingen har man en industripark eller inte.
Själv ser han ”det orörda” som ett allt större trumfkort för Pajala – ”det enda som inte finns i stora städer”. Svensk energipolitik menar han är ”ett sätt att hitta lösningar på hur vi ska kunna fortsätta leva det konsumtionsliv vi lever idag – inte lösa klimatkrisen”.
På frågan om Vattenfalls ansökan ändrades för att vinna tid när man riskerade ett politiskt nej säger portföljansvarige Pontus Grahn att "det inte är grundorsaken". Men att bolaget trots kommunikation med allmänhet och politiker har upplevt en misstro mot att antalet vindkraftverk verkligen skulle minskas ner.
– Då blev vi tvungna att dra tillbaka yrkandena i ansökan för att politiken och prövandemyndigheten ska få rätt beslutsunderlag och allmänheten inte ska känna oro.
Vidare säger Grahn att praxis för att få tillstånd blivit tuffare, och att det är viktigt att inte ansöka om mer än vad som behövs.
Varför kom informationen om ändringarna så sent?
– Kritiken kom ganska sent. Jag hade själv en del möten med ett ganska stort antal kritiska på senvåren. Men det var under hösten det hettade till och som vi började få mejl och skrivelser på allvar.
Inverkade S medlemsmöte?
– Nej, det gjorde det inte.
Vattenfall har under vägen kommunicerat ut i media att den ursprungliga ansökan ska ”dras tillbaka”, trots att det handlar om en revidering.
Kan uttrycket ha förvirrat och spelat in i politikernas beslut att skjuta upp vindkraftsfrågan?
– De företrädare för kommunen som jag har pratat med upplever jag inte är förvirrade av det, säger Grahn.
Enligt länsstyrelsens handläggare på miljöskydd väljer kommunerna själva när under en tillståndsprocess man till- eller avstyrker: direkt en ansökan lämnas in för att snabba på, under ärendets gång eller när alla handlingar är klara.