SMHI utfärdade i söndags en klass 1-varning för höga vattenflöden i Torne älv, från Torneträsk till sammanflödet med Lainio älv, och Tärendö älv. Men även längre nedströms reagerar folk på det ovanligt höga vattenståndet.
I Kassa, söder om Pajala har Kent Rundgren aldrig sett älven så hög så här års. Då har han tillbringat sommarlov och semestrar på släktgården sedan han var liten.
– Det har aldrig varit sådana här problem. Vi är här varje sommar och fiskar harr och det gick bra förra veckan, men nu när det är stigande vatten är det svårt att ens gå vid älven. När man kastar med flugkast behöver man ju utrymme, nu hamnar man uppe i buskarna, säger han och tillägger att fisken även nappar mycket sämre.
Han berättar att han är orolig för att klimatet bjuder på större svängningar än tidigare, är det inte torka så är det översvämning.
– För mig som harrfiskare är det viktigt att kunna fiska, så när det blir så här undrar man vad det är som pågår. Jag jobbar på Chalmers med klimat och hållbarhet och man undrar om det har med klimatet att göra när det blir sådana här svängningar. Om det är normalt eller ett tecken på ett klimat i gungning.
Orsaken till det höga vattenflödet är att det regnat så mycket den senaste tiden, enligt SMHI. Men det beror även på de stora snömängderna i fjällen i vinter.
– Snö låg i år kvar längre än den brukar göra så det var sen snösmältning och flöden som var väldigt höga i juni när vårfloden kom. Sedan har det kommit stora nederbördsmängder och då har det stigit igen, säger Anna Eklund, SMHI:s hydrolog.
Hon säger att vattenflödet just nu är det näst högsta som har uppmätts sedan vattenföringsstationen i Pajala började mäta 1940, för 80 år sedan.
– Ett år har det varit högre än i år vid den här tiden och det var 2004. Det var också en väldigt regnig sommar med mycket regn uppe i Torneträsk i slutet av juni. Nu är det 685 kubikmeter per sekund.
Hur långt ifrån ett rekord är det?
– 2004 var faktiskt ganska mycket högre ändå, då var det 900 kubikmeter per sekund.
Åren 2000 och 2017 var vattenflödet lägre, men nära samma nivå. Rekordnivåerna tycks alltså komma tätare. Om det har samband med klimatförändringar är svårt att säga enligt SMHI, men forskare tror att stigande temperaturer ger mer nederbörd framför allt på vintern.