Ödesbeskedet fick kommunens politiker, tjänstemän och revisorer i fredags, när Pajala fick besök från Sveriges kommuner och regioner, SKR, samt Kommuninvest, den medlemsorganisation där kommunerna och regionerna kan söka finansiering.
– De var väldigt tydliga och raka med att ”ni får inte låna om ni fortsätter så här”. Vi måste ha tydlig plan för hur vi ska få ihop vår ekonomi, säger Eva Henriksson, tillförordnad kommunchef tillika ekonomichef.
Hon var den som bjudit in parterna. Orsaken är Pajalas svåra ekonomiska läge. En situation som tidigare fått extra fokus i och med konsulthärvan, och som nyligen ledde till att fullmäktige gav klartecken till att låna ytterligare 30 miljoner kronor (ursprungligen 20 miljoner) upp till 70 miljoner för att kommunen ska klara av att betala löner och andra löpande kostnader året ut.
De pengarna stoppas dock inte, enligt kommunchefen:
– Absolut inte, det vet jag eftersom jag har haft en muntlig kontakt med Kommuninvest och också skickat in beslutsunderlaget från fullmäktige.
På spel står i stället de lån på hundratals miljoner kronor som krävs för att bygga det nya större äldreboendet och den fleravdelningsförskola som diskuteras – satsningar som man inte bara hoppas ska ge bättre verksamheter utan även minska behovet av dyr, inhyrd personal.
– Kan vi centralisera och bygga lite smartare kan vi klara våra uppdrag med mindre personal. Men då måste vi låna. Samtidigt har vi stora underskott i driften, säger Eva Henriksson som ser situationen som ”jätteallvarlig”.
Från oppositionen kallar Linda Jonsson (V) läget ”en riktig kris”. Enligt henne frågade SKR:s och Kommuninvests representanter upprepat politikerna ”Har ni krismedvetenhet”:
– Och jag tycker inte vi har det. I måndags togs exempelvis beslut om driftstöd på 490 000 till en ekonomisk förening i Junosuando och om stöd med 180 000 till en fritidsgård, vilket bara ökar kostnaderna.
Kommunalrådet Birgitta Rantatalo (S) säger att kommunens kostym måste anpassas oavsett lån eller inte, och att sparåtgärder planeras och är i gång. Däribland dubbel ob-ersättning i omsorgen för att locka mer egen personal och utökad nattpatrull för att minska behovet av dyra säbo-platser:
– En ungdomsgård minskar kostnaderna på sikt om vi undviker att unga far illa. I Junosuando går pengarna till bibliotek och simhall för allmänheten.