Helena Eriksson säger att de tar hänsyn till mängden tung trafik i Trafikverkets bedömning av risken för olyckor. "Det är bland annat därför vi jobbar med att skydda oskyddade trafikanter, gående och cyklister. Steg ett är att skilja dem från motorburen trafik."
Det är vanligare att olyckorna inte får samma dödliga utgång som i fallen vi berättat om i flera artiklar sedan 2018. Men för busschaufförer, pendlare och andra som kör på väg 395 har de välta malmbilarna blivit en vanlig syn.
Vi har de senaste åren skrivit om många singelolyckor där förare tappat kontrollen över de tunga fordonen och kraschat av vägen.
Samtidigt byggs den dåliga vägen om för 2,3 miljarder kronor till 2025. Den stärks och breddas för att tåla belastningen från malmtrafiken och får färre kurvor. Till exempel har Vittangi och Masugnsbyn fått förbifarter.
Nu återstår fyra mil.
Frågan är om det är tillräckligt?
Helena Eriksson, direktör för Trafikverket i region nord, skulle helst se att malmen gick på järnväg. Problemet med gruvan i Kaunisvaara är att det inte finns ett spår och att dagbrottets livslängd inte bedömts bli så lång att det är värt att bygga. "Genvägen" till finska Kolari som utretts tidigare skulle korta transporten med flera mil, men det är osannolikt att staten går in med pengar till den.
Därför körs malmen de 162 kilometrarna till Pitkäjärvi vid Svappavaara, för omlastning till järnväg och vidare till hamnen i Narvik. Lösningen är kritiserad och i vår intervju med Nanna Johansson, som förlorade sina föräldrar i en krock med en malmbil, förnyades kritiken.
Familjen går ut med det här för att de vill att något ska hända för att få slut på det här. Vad säger du till dem?
– Först vill jag beklaga sorgen för det inträffade. Vi jobbar för att ingen ska dödas eller skadas svårt i vägtrafiken och när någon förolyckas är det ett misslyckande för hela transportsystemet. Vi välkomnar diskussionen i media och synpunkter, kritik och förslag, för det är otroligt viktigt att vi får upp de här frågorna på bordet, säger Helena Eriksson.
Kan du garantera att ni tar allvarligt på det här?
– Vi tar allvarligt på det här, det kan jag garantera. Däremot kan jag inte garantera att det aldrig kommer att inträffa igen.
Ett mitträcke skulle hindra bilar att komma över på fel sida men det har inte varit aktuellt. Det är för lite folk på vägen, gränsen är satt vid 2 000 fordon per dygn.
– I det här aktuella fallet är det lägre trafikflöden och det är dessutom så att Kaunis iron tidigare inte kunnat presentera en långsiktig gruvbrytning, säger Helena Eriksson.
Nu när gruvan har fått utökat tillstånd i 35 år och två dagbrott till ska öppnas är det för första gången ett alternativ.
– Mitträcke är ett utredningsalternativ som vi ska titta närmare på. Sen behöver man förstå att det är väldigt låg trafikmängd i det här aktuella fallet så det är väldigt svårt att motivera en investering på 8 miljarder på den här sträckan. Så man ska inte ha för höga förhoppningar, säger Helena Eriksson.
Vägen har breddats till åtta meter, men då skulle nästan det dubbla behövas.
– Vi har inte finansieringen idag men naturligtvis måste vi hela tiden bevaka och följa olycksutvecklingen för att analysera om det är en åtgärd vi behöver gå fram med.
Vilka andra lösningar finns för att se till att olyckor inte sker?
– Det primära är att ordna så att vi kan köra järnmalm på järnväg, det är den långsiktigt hållbara lösningen. Mitträcke är ett alternativ som finns med i bilden nu när Kaunis iron kommer gå vidare med sin gruvbrytning under längre tid än de aviserat tidigare.