Tematiskt relevant lokal konst.
Pajala kommun skriver: "Skillnaden i avgift för dig som abonnent beror på hur många gånger du tidigare har ställt ut ditt kärl, där abonnenter som aldrig eller väldigt sällan ställt ut kärlet får störst höjning."
Sanne Kangas och flera andra kommunbor upplever de nya taxorna som orättvisa. Ärendet diskuteras återkommande på sociala medier.
– Nu är det kanske lika bra att sluta källsortera när jag ändå måste betala för hämtningar som jag inte behöver, säger hon.
Nya rutiner gällande sophanteringen har skapat diskussion.
"Att källsortera hör till vett och etikett" säger Sanne bredvid en överfylld soptunna i Pajala.
Sanne bor i Junosuando och jobbar som tatuerare. Hon driver sitt företag med arbetsplats i Pajala, vilket medför att mycket tid tillbringas på centralorten. Utanför arbetsplatsen finns ett sopkärl som delas av alla i byggnaden. Den här dagen är sopkärlet överfyllt.
– Det är ofta mycket sopor hos oss, det blir ju lätt en del sopor speciellt eftersom jag i perioder spenderar mer tid på arbetet än hemma.
Den tidigare behovstömningen har nyligen ersatts av regelbunden tömning. Förändringen betyder att sopkärlet ska ställas ut även om det är tomt, eller att sophämtningen kostar per sophämtningsrunda som kommunen gör – även om sopkärlet inte ställts ut.
Sanne tycker att den nya taxan och borttagandet av behovstömningen är kontraproduktiva åtgärder.
– Jag har lärt mig källsortera redan när jag bodde hemma, och sen när jag flyttat till eget boende som 16-åring har jag källsorterat ordentligt. Belöningen för mödan är att man slipper gå ut med soporna och att det ska bli billigare.
Med det nya beslutet förändras detta. På kommunens hemsida finns en motivering till förändringarna, där de tre viktigaste anledningarna är listade:
- Förberedelser för införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar, något som kommer gälla från år 2027.
- För att motverka att avfall lämnas på fel ställen: "Det finns kunder som aldrig eller väldigt sällan ställer ut kärlet under ett år. Problem med att restavfallet slängs på andra ställen än i kärlet har uppmärksammats." Och fortsätter med: "Det förekommer också att restavfall eldas upp i egen panna, vilket är problematiskt då dessa inte har den rening som anläggningar för avfallsförbränning."
- Att säkra intäkterna för den kommunala renhållningen, så att den ska få stabilare ekonomi. Här framgår också att "exempelvis fritidshusägare som inte är skrivna i kommunen fullt ut ska bidra till de kostnader som de ger upphov till."
Sanne Kangas har läst på och tagit del av det kommunen delat om sophämtningen och taxorna. Efter en stunds funderande konstaterar hon:
– Det finns de som kämpar med ekonomin, varför ska de betala för att någon annan påstås gjort fel? Det är nog dyrt som det är.
Omfattningen av problemen med att folk inte källsorterar eller bränner sopor är också oklar.
– Jag har aldrig varit med om någon som inte källsorterar, men har folk mindre sopor får kommunen mindre pengar. Sen förstår jag inte att jag ska behöva betala för den kostnaden. Jag tror att man riskerar att människor slutar sortera för att få fyllt det där sopkärlet, eftersom de ändå måste betala.
Sanne Kangas, 32, funderar över varför hon ska behöva betala för tömning av tomma sopkärl.
Angående anledningen att motverka att avfall lämnas på fel ställen ställer Sanne fler kritiska frågor.
– Jag har aldrig eldat upp mina sopor. Det finns säkert de som gör det, men de flesta förstår väl att man inte kan elda hursomhelst. Var har kommunen sett att någon eldat? Är det inte de personerna eller den personen som ska stå till svars och inte alla?
Hur ofta ställer du ut ditt sopkärl?
– Jag för ut soptunnan max 5 gånger per år, det är inte för att jag inte har sopor utan för att jag återvinner och sorterar. Det är ren vett och etikett att sortera. Det är sånt som man lär sig, men om man inte har förståelse för det här med att sortera och inte kasta skräp i naturen måste man gå i skola för att lära sig.
Hon säger att det kanske finns de som inte bryr sig alls, men det tvivlar hon på.
– De här anledningarna som kommunen listat är bara dåliga ursäkter till att få mer pengar.
Sopbilen körde förbi sopkärlet, denna gång.
Camilla Fredriksson, tillförordnad sektorchef för teknik och service, konstaterar att Pajala kommun haft ett föråldrat system för sophämtningen.
– Självklart finns det vissa kunder som hamnar i kläm men för de mest sårbara kunderna vi har, som barnfamiljer och äldre med hemsjukvård, blir det ingen större skillnad. De har redan mycket restavfall och höjningen för dem blir omkring 5 kronor per år. De som tidigare valt att exempelvis elda upp sitt avfall kan däremot få en höjning uppemot 887 kronor om året.
Kommunen är skyldig att ta hand om hushållens restavfall på samma sätt som varje hushåll har ansvar att källsortera. Men, de nya riktlinjerna och taxorna behöver inte vara för evigt.
– Det är många som reagerat på förändringen, men vi ser redan positiva effekter av den då vi ser en ökning av insamlat material på återvinningen gällande förpackningsavfall. Ju duktigare folk blir på att sortera, desto större bidrag får kommunen från Naturvårdsverket.
Camilla Fredriksson, 41, tillförordnad sektorchef teknik och service
Naturvårdsverket bistår med vägledning och bidrag till kommuner i relation till förpackningsavfallet. Det innebär enligt Fredriksson att taxan kan sänkas i framtiden – om källsorteringen ökar i kommunen.
– Vi ser att fler väljer att gå ner till en mindre kärlstorlek. Hamnar vi i ett läge där vi får kontinuitet på verksamheten efter förändringen kanske vi kommer kunna sänka avgifterna.
Det är svårt att avgöra hur mycket förpackningsåtervinningen måste öka för att verksamheten ska se en ekonomisk förändring, men en utvärdering kan göras efter en tid, enligt Camilla Fredriksson.