Muonio sameby har sedan projektet i Northland Resources regi startade 2006 riktat skarp kritik mot att ett gruvbrytningstillstånd överhuvudtaget upprättades efter beslut av Gränsälvskommissionen.
Ett avtal skrevs mellan gruvbolaget och samebyn, men en konkurs förändrade förutsättningarna.
– Vi hann ju aldrig prova det om det överhuvudtaget går att göra sådana här avtal i ett gruvprojekt. Vi förlorade ju en stor del av våra betesmarker, säger Tomas Sevä till Norrbottens Media, några timmar innan den första salvan smäller i gruvan i Kaunisvaara.
Men något avtal mellan Kaunis Iron och Muonio sameby är ännu inte skrivet.
– Vi har ju haft diskussioner med dem de senaste åren, men vi har inte kommit så långt att vi har ett skriftligt avtal oss emellan. Det är väl därför vi inte har någon anledning att komma på invigningen heller i och med att vi inte har något som binder oss samman.
Hur ser du på det?
– Det är inte bra att man hinner skjuta den första salvan innan man har kommit överens med samebyn. Det är ganska allvarligt i sig.
Tomas Sevä pekar sedan på allvaret i frågan.
– Det är stora saker som ska behandlas och det är stora diskussioner. Så det är svåra frågor i och med att det är en stor näring som drabbas. Så det är inte något man gör på några månader. Det tar sin tid och det kommer att ta sin tid innan vi kommer överens.
Fyra samebyar är drabbade av den kommande gruvbrytningen. Gabna, Laevas och Sattajärvi samebyars verksamhet störs på grund av malmtransporterna.
Muonios verksamhet berörs av brytning och transporter.
Tomas Sevä förklarar att Muonio sameby har samma syn på problemet som Naturvårdsverkets, som i en ansökan till Mark- och Miljödomstolen har ansökt om ett återkallande av gruvtillståndet.
Han hoppas därför att arbetet tillsammans med Kaunis Iron vad gäller beskrivningar av miljö- och sociala konsekvenser ska bli grundmaterial till kommande miljödomstolsförhandlingar.
Tror du att ni kommer överens?
– Det gör vi. Vi är på god väg redan. Vi kom ju överens med Northland.
Men vi hann inte få de här avtalen gällande, innan de gick i konkurs. Det gick så fort.
Konkursen innebar att avtalen med Northland höll praktisk mening, vad gäller ersättning för de förlorade sommarbetesmarkerna och för projekt som mildrade konsekvenserna.
– Det här är inte bara positivt. Man måste se såna här projekt från den negativa sidan också. Man glömmer lätt bort näringar som drabbas.
Är du orolig över att de går samma väg denna gång?
– Orolig är man alltid, i och med att det är ett så stort projekt.