Under den senaste veckan har Lapplands kommunalförbund tillsammans med ett 17 kommuner diskuterat möjligheterna att få fler personer att söka sig till en högre utbildning efter gymnasiet genom att kunna erbjuda distansundervisning eller att få folk att stanna efter att ha genomfört praktik på orterna.
– Vi har en brist på lärare, sjuksköterskor och undersköterskor sedan är det en del andra typer av specialistutbildningar för industrin. Även socionomer och ekonomer är där vi har störst efterfrågan, säger Ulrica Hammarström (S), kommunalråd.
Men det är inte bara i Pajala som det finns ett behov av den här utbildade arbetskraften. I Norrbotten besitter bara 18 procent av befolkningen en högre utbildning än den gymnasiala. I Pajala som har lägst snitt i länet är siffran 10 procent.
– Det är ett problem i längden, vi vill ha bredd i arbetslivet och vara ett bra och levande samhälle. Då behöver vi ha ett diversifierat arbetsliv, säger hon.
Det som Pajala har synonymt med en stor del av kommunerna i Norrbotten är att många av kommunens arbetstillfällen som finns är inom industrinsektorn där många får jobb direkt efter avslutade gymnasiestudier.
– Många väljer också att gå en utbildning mitt i livet för att omskolar sig och är då redan bunden till platsen. Då måste det finnas utbildning på distans, säger Ulrica Hammarström.