Delar av riksväg 99 har under sommaren genomgått ett underhållsarbete, bland annat för att laga potthålen i vägen.
Linda Jonsson, gruppledare för Vänsterpartiet i Pajala, uppmärksammade att arbetet med det nya vägskiktet var avslutat när hon var på väg från Pajala till Jarhois förra helgen.
– Det låg småsten och grus överallt. Min pappa fick stenskott på bilen redan första dagen den var lagd, och nu har jag hört vittnesmål från flera stycken att det har varit stenskott nästan varenda dag.
Vägen ska ha sopats en gång efter detta, men någon större förbättring har inte skett.
– Det är som att köra på en gammal grusväg.
Den del av väg 99 som leder till Kaunisvaara, där gruvindustri finns, är i ett bättre skick och i asfaltbetong, enligt henne.
– Där det finns någon slags produktion som genererar pengar kan man satsa, men där det inte finns pengar ges det inte samma underhåll. Fast vi är människor som bor här och som pendlar på den här vägen dagligen för att ta oss till arbetet.
Staffan Ökvist, enhetschef i region Nord på Trafikverket, menar att den vägbeläggningen, som kallas tankbeläggning, är vanlig.
– Man använder den här metoden på vägar med upp till 3000 fordon per dygn och det gör att den typen av beläggning är lämplig till ungefär 85 procent av Sveriges vägar.
Vägen ska under två veckor sopas flertal gånger tills stenmaterialet har "bundit" i bitumen. För att förhindra stenskott under den tiden ska skyltar ha ställts ut med en varning och en nedsatt hastighetsbegränsning.
– Jag kan förstå att det, under en kortare period, finns risk för stenskott men om man håller hastighetsbegränsningen och tar hänsyn till varningen så minskar man den risken.
Att delen mot Kaunisvaara är belagd med "vanlig asfalt" beror på att malmtransporten, som räknas som tung trafik, färdas där.
– Man tittar på tonnage och antal fordon per dygn. Det är det som är grunden till hur man gör den här prioriteringen, säger Staffan Ökvist.