Pajala kommun har under åren de tre senaste åren som mest ordnat tak över huvudet till nästan 800 asylsökande samtidigt. Detta i en kommun med omkring 6000 invånare.
Migrationspolitiken har två sidor. Den första är invandringen - den ansvarar det statliga migrationsverket för. Den andra är integrationen - det ansvaret faller tyngst på kommunerna.
Idag har antalet asylsökande i Pajala sjunkit till 250. Snart är de noll. Kommunen protesterar mot avvecklingen. Men när migrationsverket beslutat att lägga ner sina boenden och de asylsökande tvingas flytta - då har kommunen ingenting att säga till om.
– Det kom som ett brev på posten. Vi tycker det är ett väldigt kortsiktigt, ekonomiskt tänk i de här bitarna, menar Janus Brandin, kommunchef i Pajala.
Brandin efterlyser en dialog med migrationsverket för att utreda alternativ.
– Det vi reagerar på är ju att de stänger ner asylverksamheten helt och hållet. Människor mår generellt sett ganska bra här i Pajala - både de som är asylsökande och de som har fått permanent uppehållstillstånd.
Borde migrationsverket gjort något annorlunda?– Som kommunchef, medborgare och medmänniska tycker jag gott att man kan låta de här människorna bo kvar här under sin asyltid. Vi ser ju att många som varit kvar här under sin asyltid och fått uppehållstillstånd, de vill stanna kvar här.
Och ni som samhälle vill ha kvar dem?- Absolut.