Ovissheten värst för gruvfamiljen

Ovissheten är värst för samboparet Robert Eriksson, 38, och Jenny Kalla, 32, i Pajala. Båda förlorade jobbet när Northland stoppade gruvdriften i höstas.

Karelaren Nova har sju valpar som sprider glädje omkring sig.

Karelaren Nova har sju valpar som sprider glädje omkring sig.

Foto: Pär Bäckström

Pajala2015-03-25 07:00

– Det är jobbigt att inte veta vad som ska hända. Alla går och väntar, säger Jenny.

Samboparet och deras fyra barn bor i villa i centrala Pajala. Just nu är det extra mycket liv i huset. Familjens tvååriga karelare Nova har sju valpar, resultatet av en tjuvparning strax före jul.

Men hade det inte varit för Northlands konkurs hade valparna inte funnits. Robert hade först tänkt avbryta Novas dräktighet.

– Men så tänkte jag att jag ändå är utan jobb när valparna kommer, då har jag tid att ta hand om dem, säger Robert.

Så blev det dock inte. Robert, som var den första att anställas av Northland 2007, fick jobb i Kaunisvaara igen. Den 9 januari anställdes han av konkursförvaltaren som säkerhetsansvarig vid gruvan.

Men anställningen är bara till den sista maj.

– Sedan vet jag inte vad som händer. Det finns inte många jobb att söka i Pajala. Det är inte de bästa framtidsutsikterna här. Och flytta är svårt när vi har fyra barn, säger Robert.

Jenny arbetade som truckförare när gruvdriften stoppades den 7 oktober 2014.

Hon trivdes med jobbet och arbetstiderna som gjorde det smidigt för familjen att ta hand om barnen.

– Vi hade så bra skiftgång, säger Jenny.

Nu har hon ett nytt jobb på gång, med koppling till de asylsökande som finns i kommunen.

– Det är ett jobb i Pajala, barnen är små och jag vill inte flytta. Men det är klart, när man varit i gruvbranschen, det har varit spännande, jag hade gärna fortsatt där, säger Jenny.

Som truckförare hade hon en grundlön på 29 000 kronor i månaden.

Grundlönen för det jobb hon nu har på gång är cirka 22 000 kronor.

Robert och Jenny känner många som börjat pendla till jobb vid LKAB i Svappavaara och Gällivare.

– Det har blivit som förr, men det är nästan sämre nu, tidigare pendlade man för att man måste, det fanns inga alternativ. Under gruvdriften i Kaunisvaara fick folk prova på ett annat sätt att leva, säger Jenny.

Robert är säker på gruvdriften kommer igång igen.

– Någon köper gruvan, det är jag helt övertygad om. Vad som händer sedan vet jag inte, den kanske får ligga i malpåse ett tag. Och det är inte säkert att jag får vara kvar. Det beror på de nya ägarna. De kan ju ha eget folk med sig, säger han.

Jenny tänker söka nytt jobb i gruvan om driften återupptas.

– Ja, det tror jag, jag tycker det fungerade bra där, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om