Manus: Kurt Lind
Regi: Bror Astermo
I rollerna: Kjell Kangas, Lars-Erik Rantatalo, Rolf Digervall, Berith Karinen-Roth, Rikard Haapala, Tomas Wilhelmsson, Eilert Oja, Per-Erik Rannestam, Mikael Niemi, Bror Astermo, Kurt Lind.
Kostym: Norrbottensteatern
- Bengt höjde inte lönen och jag slutade inte, säger en glad förhandlare då diskussionen med arbetsgivaren ledde fram till status quo.
Med humor kan problem förvandlas till en fars - åtminstone vid en tillbakablick. Det visade revygänget Juppi som under trettondagshelgen rev ned stora skrattsalvor för sina tokigheter i Ikävä.
Men mitt bland alla glada spratt kom också en mer allvarsam sida fram, då revygänget framförde den något omskrivna sången "Tänd ett ljus" som handlade om längtan efter ljuset i de strömlösa delarna av Tornedalen. Generalen för mörkerkriget, Mikael Störman, såg fram emot fortsatt frammarsch och ett strömlöst Europa.
- I höstas klippte jag till och det blev mörkt i Övertorneå, skrattade Störman.
När trupperna konstaterade att det fortfarande lyste i Neistenkangas tog Störman till en ny metod.
- Om de inte släcker, lägger jag över alla mina skulder på dem.
Om Pajalaborna hade vetat hur Ingvar Kamprad såg ut, hade Ikea öppnat i Pajala, hävdar Juppigänget.
De visade att jakten på väljarnas kryss handlar om häftiga platser i åtråvärda nämnder och att man kommer längst om man kliar varandra på ryggen.
På bastumötet, där gruvbrytningen i Kanuisvaara avhandlades, krävde bärplockarna årlig ersättning för förlust av bär på deras bästa mark.
Pajala flygplats förlängda landningsbana fick också plats:
- Här ser ni minnet från den sista festligheten i Pajala, säger kaptenen från cockpit när renstängslen susar förbi likt kravallstaket utanför flygplansfönstret.
Han avslutar flygresan med en uppmaning.
- Till våra japanska vänner. Ät inte den gula snön.
I snön var också talangjägaren på jakt. Han bestämde att Mikael Niemi skulle bli skidproffs. Men trots träskidor med bindningar av råttfällsmodell och den topphemliga vallan Carola som bestod av silikon och botox så visade det sig att Niemi var ett hopplöst fall, en knapsukändis.
- Skriv böcker i stället, sa talangjägaren.
De fyra föreställningarna drog fulla salonger förutom den sena lördagsföreställningen då några platser var tomma. Att utläsa av publikens förtjusta skratt var revyn en succé och allra mest uppskattade var de skämt som drogs på meänkieli.