Olika intressen skapar oro i Pajala

PAJALA. Olika synsätt, intressen och förutsättningar, skapar intressekonflikter mellan renägare och markägare.- Vi måste kunna prata med varandra. Det finns mark för alla, säger Thorsten Lehto, markägare.

Fotograf: Linda Danhall

Fotograf: Linda Danhall

Foto:

Pajala2006-12-11 00:00
Muonio sameby strävar efter att få bli en skogssameby. Som skogssameby har renägarna inte bara rätt att bedriva renskötsel utan får också exempelvis fiske- och jakträttigheterna på området.

- Vi stödjer och förstår dem. Men hur sametinget aktivt ska jobba med frågan, är inte helt klart, säger sametingets näringshandläggare Ragnhild Svonni.

MOTSÄTTER SIG

Arbetet med att omvandla Muonio sameby till en skogssameby står än en gång i startgroparna.

Men det är någonting som traktens markägare starkt motsätter sig.

- Här är det inte samerna som är en minoritet, utan vi. Vi har inga rättigheter här, det är odemokratiskt att inte låta oss komma till tals i frågan, säger Seth Malmfäldt.

Markägarna ser stora problem i trakten.

- Vi är ålagda att plantera när vi avverkat, men det blir ingen tillväxt då plantorna trampas ned av renar eller mejas ned av skotrar och fyrhjulingar, säger Thorsten Lehto.

Som markägare vill de kunna nyttja skogen som näring.

- Nyplanteringarna måste få tid att etablera sig och växa upp, säger Krister Ruokamo.

Ruokamo, Lehto och Malmfäldt är några av de markägare som efterlyser inflytande i beslutsprocessen.

- Det ska inte vara så att den enes bröd blir den andres död, säger Lehto.

LÅT MARKEN VILA

Herrarna efterlyser kontroller från myndigheter.

- Det finns mer ren här, än markerna håller för, betet är slut. Det syns inte minst på våren då det ligger döda renar överallt. Det är djurplågeri. Det borde vara i samernas intresse att låta markerna växa till sig några år. Eller så borde de odla foder och stödfodra dem, säger Lehto.

Det bästa enligt markägarna vore att sätta stängsel runt känsliga nyplanteringar men det blir för kostsamt för den enskilde markägaren.

Ett försök har gjorts med inhägnat område. I 28 år har marken lämnats i fred och där växer fullt med lavar och plantorna frodas.

- Markerna här klarar flera näringar. Alla kan dessutom tjäna på varandra. Renarna får nytt bete med jämna mellanrum, turismarrangörerna lockar turister som bidrar till arbetstillfällen och vi får nytta av våra träd, säger Seth Malmfäldt.

Markägarna motsätter sig en skogssameby, men inbjuder till samtal och samverkan.

- Vi måste kunna prata med varandra. Inte bara hävda sin rätt utan tänka på helheten. Det finns mark för alla, säger Thorsten Lehto.



Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om