Han har utrett myndighetens yttrande över ansökan om fortsatt tillstånd och utökad gruvverksamhet vid Kaunis Irons gruvor, samt verksamheten vid anrikningsverket i Kaunisvaara.
Enligt Klas Dagertun, vd vid Kaunis Iron, är det istället ett brott mot miljöbalken.
– I miljöbalken står det tydligt att man ska ta samhällsekonomisk hänsyn, säger han.
Det var för tre år sedan som Naturvårdsverket lämnade in en ansökan till Mark-, och miljödomstolen i Umeå om att återkalla Kauns Irons nuvarande tillstånd som löper fram till 2025. Därefter har Kauins Iron kommit med en ny ansökan om en utökad gruvverksamhet i området.
– Vi har tidigare yttrat oss om att det nuvarande tillståndet inte följs och att det bör återkallas. Nu har vi också yttrat oss om ansökan om den utökade verksamheten, och vår slutsats är att den ansökan bör avslås, säger Niklas Edvinsson.
Varför det?
– Det finns flera orsaker. En orsak är att ansökan är bristfällig och ofullständig på många punkter. Bland annat förekommer det motstridiga uppgifter på olika ställen i ansökan, säger Klas Edvinsson.
Havs- och vattenmyndigheten anser att ansökan måste kompletteras på flera punkter. Om det inte görs menar man att den ska avslås.Det gäller bland annat beskrivningen av miljökonsekvenserna, som också ska ha nollalternativ, där man utgår från förhållanden som var innan gruvverksamheten startade. Man vill också ha en tydligare miljöbeskrivning och veta vilka försiktighetsåtgärder Kaunis Iron ska vidta för att skydda vattenmiljön och hur man ska använda sig av bästa möjliga teknik till det. Havs och vattenmyndigheten vill också ha en fördjupad bedömning av hur gruvverksamheten påverkar Natura 2000 området vid Torne- och Kalix älvsystem.
Havs och vattenmyndigheten framhåller att trots att underlaget till ansökan är mycket omfattande, är det svåröverskådligt. Det är till exempel mycket svårt att analysera och bedöma behovet av skyddsåtgärder. Därför måste ansökan komplettas för att man ska ta upp den till prövning.
Klas Dagertun, vd vid Kaunis Iron, håller inte med.
– Det finns inga motstridiga uppgifter i vår ansökan. Den är på 8 000 sidor och tar upp alla aspekter. Vi kan inte komplettera mer utan inriktar oss nu på att argumentera för vår sak när det blir huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen, säger han.
Klas Dagertun, efterlyser en helhetsbedömning av samhällsnyttan med gruvverksamheten i Pajala.
– Det står tydligt i miljöbalkens första kapitel under rubriken mål och tilllämpningsområde "att miljöbalken ska tillämpas så att mark, vatten, och fysisk miljö ska används så att en, från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt, långsiktig god hushållning tryggas". Miljön är jätteviktig, men man kan inte bara titta ensidigt på miljön. Det är att bryta mot miljöbalken. Man tar ingen hänsyn till den stora samhällsnytta gruvan ger. Vi har bidragit med hundratals arbetstillfällen och stora skatteintäkter till Pajala, säger han.
Niklas Edvinsson förstår resonemanget.
– Naturligtvis har gruvan en stor samhällsekonomisk betydelse för Pajala och jag förstår att man vill ha ett helhetstänkande och ta med gruvans samhällsnytta. Men det är inte det vi yttrat oss om, utan vi har prövat verksamheten utifrån miljölagarna, och tittat på miljökonsekvenserna, säger han.