Under två dagar har de fyra LO-facken IF Metall, Byggnads, SEKO och Transport träffats i Pajala för att diskutera hur de på bästa sätt och i bästa möjliga samförstånd ska agera när gruvbrytningen tar fart i Kaunisvaara. De olika facken har erfarenheter från de stora investeringarna i Malmfälten och kan därigenom säkert förebygga mycket.
- Pajala är ändå unikt på så sätt att vi börjar med ett vitt papper. Trots det så vet vi att det kan uppstå situationer när även facken är oense. Exempelvis vilket arbetsområde som ska höra till vilket fack, säger Daniel Eneslätt.
Alla är överens om att tidsplanen för byggnationerna är mycket pressad och att det måste gå undan.
- Vi har ju erfarenhet från de stora investeringarna i Malmfälten och här ska första leveransen ske om två år. Det är kort tid, säger Daniel Eneslätt.
Det ställer förstås ännu högre krav, inte minst på dem som arbetar med byggnationerna. Det lär heller inte bli lätt att hitta byggnadsarbetare.
- Så här mycket folk på ett och samma ställe får vi inte ihop i Norrbotten. Det kommer bli pendling från andra delar av landet. Dessutom är arbetslösheten lägre än befarat i vinter, säger Bengt-Erik Rolfs från Byggnads.
Utländsk arbetskraft
Han utesluter inte heller att det via underentreprenörer kommer in utländsk arbetskraft.
- Det har vi ingenting emot så länge svenska kollektivavtal följs, säger Rolfs.
Från Transports sida befaras att det kan bli svårt att få tag i chaufförer.
- Det finns inga arbetslösa cha-ufförer och dessutom är det ganska hög medelålder i kåren. Vi får väl göra som alla andra, importera. Samtidigt har vi redan tappat några till gruvorna, säger Olov Wiklund.
Facken är ense om att lastbilstransporterna måste ses som en tillfällig lösning.
- Det är inte optimalt. Över tid är järnväg det enda alternativet, säger Tomas Nilsson i IF Metall.
Metall tror också att det kommer bli en dragkamp om gruvjobbarna.
- Det är en unik situation. Vi har väl aldrig haft större efterfrågan än vad tillgången är, säger Tomas Nilsson, tillika ordförande i Gruvfyran.
Ett annat problem som måste lösas på ett godtagbart sätt är boendet.
- Även om det är tillfälligt så måste det vara ett drägligt boende för dem som ska jobba här, säger Bengt-Erik Rolfs.
Ska träffas igen
Att det kommer bli en viss inflyttning är naturligt, men det kommer även bli en stor arbetspendling, tror facken. Precis som i Kiruna och Malmberget.
- Vanligaste skiftformen hos oss i dag är sju-sju, det vill säga jobba sju dagar och vara ledig sju dagar, säger Daniel Eneslätt.
Facken har kommit överens om att träffas på nytt i månadsskiftet maj-juni för att stämma av läget.