- Han började samla växter redan som 16-åring och artbestämde över 200 nordiska under sin livstid, säger Kantola.
I samband med att Lauri Koistinen, som bedrivit egen forskning om Laestadius i mer än 20 år, flyttade till Pajala från Kiruna bestämde sig kommunen för att ta vara på den möjligheten.
I september förra året startades digitaliseringsprojektet som bland annat syftar till att göra Laestadius livsgärningar mer kända och att på sikt locka forskare och andra besökare till Pajala.
- Lauri har börjat med att gå igenom de lokala arkiven. Alla alster av Laestadius - teckningar, brev, böcker, tidningsartiklar och predikningar - görs om till digital form för att kunna lagras i en dator.
privatpersoner
Efter fem månaders hårt arbete är man klar med de alster som finns i Pajala. Nu söker man privatpersoner som innehar material av den forne prästen och forskaren, men man digitaliserar också övrigt Laestadiusmaterial som finns i olika stats- och landsarkiv runt omi världen.
- Vi är rädda för att dokument av Laestadius, som finns i privat ägo, ska slängas bort. Projektet finansieras av landstinget, Pajala kommun och länsarbetsnämnden, säger Kantola.
Parallellt med digitaliseringen pågår interregprojektet ?Den okände Laestadius? och det är också den som ligger till grund för lagrandet av Laestadius livsverk.
Båda projekten har sitt ursprung i förstudien ?Den okände Laestadius? initierade av bolaget Lars Levi Laestadius livsgärningar AB.