Enligt henne måste Dataskyddsförordningen, GDPR, följas av alla myndigheter och verksamheter (där organisationer, ideella föreningar och företag ingår) som filmar eller tar bilder på människor. Detta eftersom det räknas som behandling av personuppgifter. För att en publicering sedan ska vara laglig krävs ”rättslig grund”, till exempel genom att ändamålet väger tyngre än de filmade personernas integritetsintresse. Något som enligt Disa Rehn inte alltid är helt lätt att bedöma:
–Hur avvägningen görs ska dokumenteras. De inblandade ska också informeras om rätten att införa klagomål till IMY. Det som spelar roll för att en film ska få publiceras är alltså rättslig grund och att de inblandade har informerats när personuppgifterna samlas in.
Så livesändningen som politikerna gjorde utan att tala om det kan ha varit olaglig?
– Vi brukar inte uttala oss i enskilda ärenden. Men om en verksamhet inte har följt GDPR är den inte laglig.
Vad kan konsekvensen bli om sändningen varit olaglig?
Disa Rehn säger att IMY utifrån klagomål eller tecken på brister kan göra en tillsyn:
– Bedömer IMY att fel begåtts kan exempelvis böter eller föreläggande om radering utfärdas.
För privatpersoner som filmar eller fotar på offentlig plats gäller vissa undantag i reglerna i GDPR.