Eländet började för cirka tio år sedan då flera hackspettar började attackera boningshuset.
Doris Tuvehed och hennes make ansökte om skyddsjakt som beviljades 2012.
– Konstigt nog försvann hackspettarna just då. Vi hann inte ens börja jaga dem. Min man var ut och sköt i luften någon gång, berättar Doris Tuvehed.
Men skadegörelsen hade gått så långt att stora hål uppstått i gavlarna, och i somras fick brädfodringen bytas ut.
Doris Tuvehed anser att hackspettarna är statens vilt och vände sig till länsstyrelsen med förhoppning om att få ersättning för de 4 600 kronor reparationerna kostat.
Beskedet blev nej. Dessutom meddelade länsstyrelsen att beslutet inte kan överklagas, vilket retade upp henne rejält.
– Kan det verkligen vara möjligt att man inte kan överklaga?
Men enligt Nicklas Tuorda vid länsstyrelsen är lagen tydlig. När det gäller hackspettar kan ersättning bara ges om skadorna drabbar näringsverksamhet, på samma sätt som ersättning för skadade grödor inte ges till privatpersoner.
Doris Tuvehed tänker dock inte ge upp kampen utan nu har vänt sig till Justitieombudsmannen, JO.
Hon har även sett oroande tecken på att hackspettarna planerar nya attacker.
– De har börjat flyga runt huset igen. Ska det börja nu igen? Jag har funderat på att ansöka om ständig skyddsjakt.
Nicklas Tuorda:
– Skyddsjakt är som regel tidsbegränsad. Man bör utreda vilka förebyggande åtgärder som kan sättas in. Till exempel kan man sätta upp en ugglebulvan som skrämmer bort hackspettarna. Jag har hört att det fungerat på andra håll.
Tills vidare tar Doris Tuvehed hjälp av sin hund, en border collie, som skrämmer bort hackspettarna.
– När vi är ute och promenerar säger jag "skall" åt hunden. Ibland skäller den och då flyger de iväg.