Gruvan fick ja till en fortsättning

Glädjescener utspelade sig i Pajala när Mark-och Miljödomstolen under torsdagen meddelade att Kaunis Iron får grönt ljus för en fortsatt och utökad gruvverksamhet. ”Gud vad vi grät när domen kom”, sa Åsa Allan, vice vd för Kaunis Iron när gruvledningen hunnit hämta sig lite.

En glädjens dag, sa  Kaunis Irons Klas Dagertun och fick medhåll av Åsa Allan, kommunalrådet Ulrica Hammarström  och Peter Ericsson (KD)

En glädjens dag, sa Kaunis Irons Klas Dagertun och fick medhåll av Åsa Allan, kommunalrådet Ulrica Hammarström och Peter Ericsson (KD)

Foto: Maria Engström-Andersson

Pajala2022-12-01 21:09

Turerna har varit många kring gruvan i Pajala. Klockan 14 under torsdagen kom så det senaste ödesbeskedet. Då meddelade Mark- och miljödomstolen att Kaunis Iron inte bara får tillstånd för fortsatt malmbrytning i järnmalmsgruvan i Tapuli utan även får utöka med två nya dagbrott i Sahavaara och Palotieva och bygga ut anrikningsverket i Kaunisvaara.

–En glädjens dag. Domen är inte bara viktig för oss utan för Pajala och för Sverige som gruv- och exportnation, sa Kaunis Irons vd Klas Dagertun under presskonferensen senare.

Det nya tillståndet gäller i 35 år och omfattar brytning av maximalt 10 miljoner ton järnmalm per år. Men det innehåller även ett 60-tal villkor med begränsningsvärden och andra detaljerade villkor.

– Men i allt väsentligt uppfattar vi det som en dom i vår väg, sa Dagertun. 

Vice vd:n Åsa Allan höll med: 

– Domen är ju 362 sidor lång så den väldigt omfattande och vi har ju inte hunnit titta på allt i detalj.Men viktigast är att vi fick ett verkställighetsförordnande som innebär att vi får ta tillståndet i anspråk och börja bygga anläggningar för framtida drift, även om tillståndet överklagas. Det betyder att hack i produktionen undviks. 

Såväl Naturvårdsverket som Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen har tidigare sagt nej till ansökan. Oron har bland annat gällt om utvinningsavfallsanläggningarna för gråberg, anriknings- och flotationssand är konstruerade på ett säkert sätt som också håller långsiktigt, malmtransporternas påverkan på rennäringen, utsläpp till vatten och påverkan på djur och växter när våtmarker försvinner. Rådman Emma Önneby, rättens ordförande, medger att målet har varit ”mycket komplicerat och materialet ovanligt omfattande”: 

– Det har varit en utmaning för parterna och domstolen att hantera det. 

 Från Naturvårdsverket säger enhetschefen Karolina Ardesjö Lundén att man nu ska analysera domen och ta ställning till om den ska överklagas. 

 –Vi noterar dock att domstolen hade en annan uppfattning än oss. 

Karin Börjesson, chef för Länsstyrelsens samhällsavdelningen, vill också se närmare på domen:

– Domen innehåller många miljövillkor och det tycker vi är bra. Men jag kan ännu inte säga om vi tycker att de är tillräckliga. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!