- Vi får nog räkna med att sådant här kan hända, kommenterade socialchefen Bengt Hageback dödsfallet.
Inte den första
Nu kan NSD avslöja att Ivar Elimä inte var den första som frös ihjäl i Pajala kommun.1995 var 76-årige Johannes Mikko intagen på vårdcentralens observationsavdelning för sin demenssjukdom.
Han försvann från sitt rum och hittades åtta timmar senare i snön, 500 meter från vårdcentralen.
Johannes Mikko var så svårt nedkyld att hans liv inte gick att rädda.
- På kvällen gick Johannes ut från vårdcentralen och över en äng bara i strumplästen. När han kom fram till en väg satte han sig på vägkanten. Han kanske blev utmattad, säger brodern, Helge Mikko.
Ingen ansvarig
Helge Mikko var inte hemma i Pajala natten för snart elva år sedan. Morgonen efter fick han dödsbudet via telefon.- När det till och med kan hända på vårdcentralen blir man arg. De som jobbar där ska se till att sjuka människor inte går ut. Det enda som hände när brorsan hade frusit ihjäl var att de satte lås på dörrarna. Någon ansvarig för Johannes död utsågs aldrig och jag tror det blir likadant med Ivar Elimäs. Det finns inget ansvar, gamlingar får dö var som helst, menar Helge Mikko.
Brodern Johannes var inte den första av Helges nära anhöriga som frös ihjäl. Elva år tidigare, 1984, hittade hemtjänsten hans mamma död 200 meter från hennes hem.
Inget människovärde
- Hon var 89 år och såg ganska dåligt. Jag tänker ofta på min mor och bror, man verkar inte ha något människovärde när man blir gammal.Påverkad av två tunga förluster inom familjen vidtog Helge Mikko åtgärder.
Han gick från instans till instans för att få veta vem som var ansvarig för främst broderns död.
- De avfärdade mig bara. Det vore bättre om de berättade att ingen har något ansvar för den som blir intagen på vårdcentralen. Hade jag haft pengar så skulle jag ha anlitat en advokat, gamlingar behandlas som kreatur.
Litar inte på läkarna
Trots dödsfallen i familjen är 74-årige Helge Mikko inte särskilt rädd för att själv bli äldre. Men en sak med åldrandet skrämmer honom dock.- Jag hoppas att jag inte tappar minnet. Läkarna litar jag inte på, de skriver ut dementa människor utan vidare. Även om patienten vill hem måste läkaren se att han eller hon inte klarar sig själv. Jag tror inte att Ivar blir den sista som fryser ihjäl här, jag har hört talas om incidenter där gamla har varit utomhus, men hittats i tid.
Hemtjänsten utan skuld
Helge Mikko tycker inte att hemtjänstpersonalen, som hade hand om hans mamma och Ivar Elimä, bär någon skuld för de inträffade dödsfallen. Han anklagar i stället systemet och de regler som finns.- Hemtjänsten har för lite folk och alldeles för kort tid på sig, de har inte tid att prata med de gamla. Jag tvivlar starkt på att någon kommer att ställas till svars för Ivar Elimäs död
i Långheden. Vad hjälper det om någon läkare får en erinran, de tappar inte jobbet för det, säger Helge Mikko.