Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron, förklarar varför bolaget tvingats dra åt svångremmen rejält och även säga upp personal.
– Det viktiga är att värna en överlevnad för verksamheten, säger vd:n i en intervju om gruvbolagets pressade läge.
Kaunis Iron har sedan starten av dagbrottet i Tapuli 2018 gått som tåget. Första året svällde omsättningen från 312 miljoner kronor under 2018 till 1,6 miljarder kronor 2019. 2023 hade gruvföretaget en nettoomsättning på 2,8 miljarder kronor.
2019 klev gruvprofilen Per-Erik Lindvall av som vd men stannade i styrelsen. Klas Dagertun utsågs till vd och koncernchef, men var dessförinnan CFO, ekonomichef, på konsultbasis via sitt företag Dagertun Support & Consulting AB.
Kaunis Iron har genom åren delat ut 1,4 miljarder kronor till aktieägarna som är idag är cirka 300 stycken. Bonus har betalats ut till tre personer från Kaunis Irons holdingbolag sedan 2021:
- Klas Dagertun och Per-Erik Lindvall har mellan 2021 och 2023 erhållit 9,999 miljoner kronor vardera i bonus.
- Styrelseordförande Anders Sundström fick ingen bonus 2021, men 2022 erhöll han 6,666 miljoner kronor och för 2023 utgick 3,333 miljoner kronor. Totalt lika mycket som Dagertun och Lindvall.
Beslutet att dela ut bonus tas av styrelsen.
Anders Sundström är styrelseordförande för Kaunis Iron och har erhållit, förutom arvode, en bonus på 9,9 miljoner kronor.
Per-Erik Lindvall lämnade vd-rollen 2019 men har funnits kvar i styrelsen.
Kaunis Iron har slagit sina egna resultat varje år sedan starten 2018. 2022 noterade bolaget ett resultat på över 1 miljard kronor, men valde att inte göra en utdelning till aktieägarna.
2023 var ännu ett toppenår för Kaunis Iron med ett resultat på 1,73 miljarder kronor, ni beslutade att dela ut 223 miljoner kronor till aktieägarna. Var det ett misstag?
– Du missar där att vi gjorde en nyemission på 370 miljoner kronor 2023. Men visst, aktieägarna har gått in med 927 miljoner i verksamheten och fått utdelningar motsvarande 1,4 miljarder kronor. De har då fått 470 miljoner kronor i netto. Men bolaget har samtidigt tjänat 3,7 miljarder kronor och investerat 2,2 miljarder i verksamheten. Så på frågan om vi tagit för stora utdelningar, tänker jag att avkastningen är ungefär vad man förväntar sig, säger Dagertun.
Han säger att aktieägarna var något motvilliga till nyemissionen, men motiveringen var att man aldrig vet hur marknadsläget blir och bolaget stod inför stora investeringar.
– Så, något motvilligt, ställde de upp och det visade sig sedan att 2023 blev mycket bättre än vi förväntade oss. Så då var 223 miljoner ett skäligt belopp som togs fram av styrelsen i dialog med valberedningen.
Kaunis Irons aktieägare har gått in med 927 miljoner kronor i bolaget och fått en utdelning på 1,4 miljarder kronor hittills. En utdelning som försvaras av Klas Dagertun.
Kaunis Iron gick in i 2024 med en kassa på 1,5 miljarder kronor, men när andra kvartalsrapporten kom fanns bara 700 miljoner kronor kvar i kassan, till stor del orsakat av stoppet på malmbanan. Företaget har spenderat i hög takt och förklaringen till krisen är komplex.
– Järnmalmspriserna kan förändras väldigt snabbt, det har vi sett i år, säger Klas Dagertun.
30 procent lägre malmpriser (se fotnot), i kombination med 50 procent högre fraktpriser och sämre efterfrågan. Det är anledningen till problemen som satt Kaunis Iron i varselläge.
– Vi har två och en halv miljarder i eget kapital och är helt skuldfria. Men som situationen är nu i Röda havet, som gjort att vi – när vi skriver början på oktober – inte kan nyttja Suezkanalen, hade vi inte kunnat drömma om. Lägg till då stigande fraktkostnader och lägre efterfrågan på grund av Kina. Då behöver vi vidta åtgärder.
Att råvarupriserna går upp och ner beskrivs som en väsentlig risk för er, hade ni kunnat vara mer förutseende och på så vis undvikit att varsla och krympa kostymen?
– Oavsett vilken kassaposition vi haft så hade vi vidtagit åtgärderna vi gör nu. Förlorar man 40-50 miljoner kronor i månaden spelar det ingen roll om vi haft 1,5 eller 10 miljarder i kassan. Vi måste minska förlusterna.
Klas Dagertun säger att krisarbetet började i juli månad.
– Sedan dess har vi gjort allt för att skjuta det här så långt fram som möjligt, vi har valt att skjuta upp investeringar och det ger snabbt kassaflöde. Det har handlat om frågor som: "Måste vi göra det här i dag eller kan vi göra om ett halvår?"
Gruvbolaget har dragit ner på alla externa kostnader. Klas Dagertun säger att bolaget har köpt konsulttjänster för 150 miljoner om året. Men sedan 16 september är en kraftig begränsning i nyttjandet på konsulter.
– Vi har intagit en väldigt restriktiv hållning till utgifter, det är allt från mässdeltagande till förbrukningsmaterial.
Trots det så fattades beslutet att inleda förhandlingar om en omorganisation i september. Bolaget har kommunicerat att tio personer fick gå från IF Metalls avtalsområde i organisationen, men i realiteten var det 21 tjänster (som exempelvis vakanta eller vikarier) som försvann i den delen av organisationen. Nästa steg är organisationen av tjänstepersoner, där exempelvis geologer ingår. Färre än 49 tjänster räknar Klas Dagertun med, men vill inte föregå förhandlingarna som inleds under torsdagen.
– Men det är omöjligt att det blir fler än 49 tjänster.
Efter flera år av gröna siffror har Kaunis Iron haft ett tufft 2024, på grund av urspårningen på Malmbanan, problemen i Suezkanalen, vikande priser på järnmalm och en sämre premie på sin produkt.
Klas Dagertun ser problemet med att säga upp personal och möjligheten att återrekrytera den dagen då marknaden vänder uppåt.
– Det är absolut en utmaning och det kommer inte gå utan blod, svett och tårar. Men vi kan inte bara sitta och be en stilla bön med hopp om att det blir bättre. Det vore oansvarigt, det är bättre att ta utmaningarna då.
Ni satsade 2023 på en omfattande prospektering. Vad har prospekteringen gett för resultat?
– Programmet skulle sträcka sig över tre års tid, men vi har gjort en del borrningar och även analyserat en hel del. Där har vi sett intressanta resultat i intilliggande fyndigheter men även djuphålsborrningar i Sahavaara och Routijärvi. Men det är för tidigt att dra några slutsatser.
Är det inte en stor risk att pausa prospektering för ett gruvbolag?
– Det finns såklart en uppenbar risk med det. Men det är en balansgång och går man tom i kassan och ingen vill låna ut pengar till en, då får man nog offra prospekteringen. Det går inte att sticka under stol med att det innebär risker.
Dagertun säger att om de hade fortsatt som vanligt hade pengarna, med dagens marknadsläge, riskerat att ta slut under andra halvan av 2025 då bolaget har kostnader på 170 miljoner kronor i månaden.
Imorgon: Dagertun om beskedet som avgör Kaunis Irons öde: "Investerat miljarder i framtiden"
Fotnot: I slutet av september, under pågående omorganisation lanserade Kina ett omfattande stödpaket som fick priset på järnmalm att stiga med närmare 10 procent.