Precis som under de tre första dagarna hade många åhörare lockats till Mark- och Miljödomstolens förhandlingar i Folkets hus i Pajala. Liksom tidigare bollades också damm- och vallkonstruktioner, sand- och klarningsmagasin, flödesmängder, uranläckage och transporter under den sista förhandlingsdagen. Naturvårdsverket– som ju har krävt att gruvföretagets tillstånd ska återkallas på grund av att man anser att det bara reglerar få delar av gruvverksamheten, och att flera av de villkor som finns inte heller uppfylls – lyfte bland annat att en större grundvattensänkning har skett än vad som beskrevs i tillståndsansökan till Gränsälvskommissionen.
– Vi kan inte ha ett system där verksamhetsutövare tar sig friheten att bedriva verksamheten på ett helt annat sätt än vad de har tillstånd för, sa Naturvårdsverkets jurist Therese Fällgren i sin slutplädering.
Kaunis Irons juridiska ombud Jan Eriksson höll med om att vissa av anläggningarna inte ser exakt ut som de beskrevs i ansökan, men menade att det ändå inte bryter mot tillståndet eller funktionen.
När det gällde just grundvattensänkningen höll han med att en sådan skett. Men menade att olägenheten inte är av en sådan karaktär så att det kan föranleda en återkallelse av tillståndet. Bägge parter var dock rörande överens om tillståndet bristfällighet:
–Det är förmodligen en hybrid mellan svensk och finsk rättspraxis, sa Jan Eriksson – som dock menade att det inte är något som bolaget kan lastas för.
Efteråt ville ingen av parterna spekulera i utgången i målet. Men bägge sa sig vara nöjda med förhandlingarna.
– Det här målet har pågått i 3,5 år och aktbilagorna består av 600 sidor som domstolen redan tidigare tagit del av. Jag tror inte något nytt kom fram. Men så klart har det varit viktigt att det kunnat ställas följdfrågor, sa Kaunis Irons Åsa Allan.
Medan Naturvårdsverket inte gav något besked om en eventuell överklagan var gruvbolagets inställning solklar:
– Vi kommer att överklaga om domstolen beslutar att dra tillbaka tillståndet, sa Åsa Allan.
Enligt organisationen Älvräddarna är målet viktigt i stort:
– Det är helt unikt och får betydelse när ett nytt tillstånd ska sökas, sa miljöjuristen Margareta Svenning.
Dom meddelas 13 januari.