Daniel Nilsson driver tillsammans med bland annat sina föräldrar hotell- och restaurangverksamhet i Pajala. De upplevde de goda tiderna under gruvepoken, men när gruvkonkursen var ett faktum, såg det mörkt ut igen.
Men då kom flyktingarna som till viss del dämpade fallet.
– Nu har flyktingarna också mer eller mindre försvunnit. Det är bara en bråkdel kvar, säger Daniel Nilsson.
Han säger sig ha märkt av den politiska turbulensen som präglat kommunen den senaste tiden.
– Vi behöver inga fler utfrågningar eller annat. Nu behövs någon som tar tag i taktpinnen. Ur mitt perspektiv är sammansättningen av underordnad betydelse.
Daniel Nilsson tycker också att den politiska turbulensen kom i ett extremt dåligt läge.
– Det är aldrig bra med gungfly. Man vet inte hur man ska satsa, eller om man överhuvudtaget ska satsa. Man har fått lära sig att det inte är den starkaste som överlever utan den som kan anpassa sig, säger Daniel Nilsson.
De goda nyheterna lyser med sin frånvaro, anser Daniel Nilsson.
– Nu behöver vi titta framåt. I det här läget behöver Pajala bra nyheter. Folk börjar tycka att nu får det vara slutsvamlat, säger Daniel Nilsson.
Företagarna i Pajala var tidigare delägare i det numera nedlagda Pajala utveckling AB (Puab) tillsammans med kommunen.
– Nu är vi en liten sammanhållande organisation, säger Daniel Nilsson.
Han liksom övriga företagare inväntar måndagens kommunfullmäktige med spänning.