Samtidigt som Pajala genomlider den värsta politiska krisen någonsin, står kommunen inför gigantiska utmaningar. Efter gruvans konkurs pekar alla pilar nedåt, inte minst vad gäller ekonomin.
- Den är oerhört ansträngd. För 2017 ser det ganska stabilt ut under förutsättning att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Det är tack vare välfärdsmiljarden varifrån vi får 8,9 miljoner kronor. Men vi hade räknat med tio miljoner kronor, säger Åsa Allan och fortsätter:
– Men för 2018 och 2019 behöver vi minska kostnaderna med tio procent av vår totala budget även om vi beräknas få 6,4 respektive 3,3 miljoner kronor i välfärdspengar för de åren.
Tio procent betyder runt 40 miljoner kronor per år av totalbudgeten på cirka 400 miljoner kronor.
– Det kommer krävs stora organisatoriska förändringar. De enkla besparingarna är redan gjorda och det räcker absolut inte med osthyveln, säger Åsa Allan.
Har ni börjat titta på några åtgärder?
– Jo, innan jul fick jag i uppdrag att titta inför 2018. Bland annat när det gäller organisationen. Det kommer bli färre ledamöter i kommunfullmäktige och det kan bli ändringar i nämnderna. Vi utreder om att bilda utskott i stället för att se hur mycket det ger i pengar. Det har många småkommuner redan infört. Allt detta påverkar tjänstemannaorganisationen.
– Vi tittar också fortsatt på skolstrukturen och på de tekniska verksamheterna om flera kan konkurrensutsättas.
Ett annat område Åsa Allan nämner är inom Socialnämnden.
– Kostnaderna för timvikarier har ökat rejält. Men även sjukfrånvaron har ökat och vi behöver ta reda på orsakerna.
Det troliga är att det också blir nedskärningar inom administrationen.
– Vi ska försöka hitta sätt att jobba effektivare på.
Totalt har kommunen cirka 600 anställda.
– Jag tror att vi kommer hitta en del saker som vi kan göra besparingar på. Vi har inget annat alternativ än att vidta de åtgärder som krävs. Men det krävs också ett politiskt mod för detta, säger Åsa Allan.
Hon lyfter fram den så kallade försörjningskvoten som berättar om hur stor den totala befolkningen är i förhållande till de i yrkesaktiv ålder 15-64 år. Det vill säga de som ska producera de varor och tjänster som hela befolkningen ska leva av.
– Idag är snittet i Sverige 0,76 medan det i Pajala ligger på ett. Där beräknas snittet i Sverige ligga om 15-20 år om ingenting radikalt händer. Det är alarmerande, säger Åsa Allan.
Ett ekonomiskt stålbad är förmodligen att vänta i Pajala.