De levande fåren var, enligt veterinärrapporten, i många fall magra och några hade avföring hängandes i baken samt såriga nosar.
Fårägaren har förklarat djurens skick med att de varit sjuka samt att de haft dåliga tänder men att de haft daglig tillsyn. Vidare har fårägaren påtalat att "varken i litteratur, bland veterinärer eller vad jag själv märkt finns det något som talar för att får skulle ha någon rädsla för eller drabbas av psykiskt lidande av att vara nära döda artfränder".
Länsstyrelsen anser att fårägaren inte ägnat fåren den tillsyn som de behövt för att de ska må bra, och därför ska fårägaren fråntas sina djur.
Fårägaren förbjuds tills vidare att ha hand om klövbärande djur. Länsstyrelsen kan meddela ett sådant förbud till den som anses allvarligt ha försummat tillsynen eller vården. Avgörande är också att det bedöms finnas en risk för ett upprepande om fårägaren får fortsätta ha hand om får.
Beslutet gäller omedelbart, även om det överklagas, med stöd av djurskyddsförordningen.