Ett 15-tal pajalabor vågade trotsa den pågående pandemin och kom till mötet i Folkets hus.
– Vi vill bjuda in alla som vill berätta och hoppas på att hitta andra sätt att ta del av tornedalingars berättelser. Den här resan gör vi för att informera om vårt arbete och knyta kontakter för vad som kan bli vittnesmål, förklarar Elisabet Fura.
I veckan arrangeras sammankomster i Aapua, Nilivaara och Kiruna. Den 15-18 november återupptas turnén med möten i Vittangi, Kangos, Karesuando och Luleå.
I mars 2020 fick sannings- och försoningskommissionen sitt uppdrag att utreda kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Beslutet kom efter påtryckningar av Svenska tornedalingars riksförbund - Tornionlaksolaiset (STR-T) och ungdomsförbundet Met Nuoret.
I regeringsdirektivet finns inget utrymme för ekonomisk kompensation eller att kommissionen ska utkräva ansvar för eventuella förövare.
Utredningen sträcker sig över ett brett område, bland annat handlar det om omfattningen av rasbiologiska undersökningar, så kallade skallmätningar. Målsättningen är också att dokumentera övergrepp mot meänkielitalande barn i skola eller på arbetsstugor.
– En del barn levde i arbetsstugor i fem-sex år. Man kan fundera över vad det kan ha gjort för ett barn att vara så lång tid separerad från sin familj, säger Stefan Aro från Kulturdepartementet.
Läraren Lars-Gunnar Forsberg, 65, var en av åhörarna vid mötet i Pajala.
– Att staten och regeringen prioriterar den här frågan känns stort. Det känns viktigt att vår historia blir synliggjord och hamnar i historieböcker. Under mina 29 år som lärare har jag sett hur vi blir alltmer osäkra på vårt eget språk. Förr använde vi oss av meänkieli i utbytet med finska skolor. I dag pratar eleverna uteslutande engelska. Det är en effekt av försvenskningspolitiken.
Våren 2022 ska kommissionens slutrapport vara klar. Tanken är att arbetet ska utmynna i förslag som kan leda till försoning.
– Det är en särskilt viktig fråga i dessa tider när det finns krafter som vill försämra skolornas modermålsundervisning. I debatten om integration och assimilering ska vi förhoppningsvis ta med oss det här paketet från Tornedalen för att kunna säga att vi ska inte göra om samma misstag en gång till, säger Elisabet Fura.