De drogo i österled för att härja

YLLÄS. Pajalaföretagare inom turistnäringen har varit över till Finland och studerat hur man ska kunna locka turister även till Pajala.- Visst har det gett mig ideer om hur jag ska kunna utveckla mitt företag, säger Lars Esberg som sysslar med jakt och fiske, bärplockning, lägerskola och andra naturupplevelser.

Fotograf: K-L Sundqvist

Fotograf: K-L Sundqvist

Foto:

Pajala2006-12-01 00:00
Ett tiotal företagare från Pajala och ett antal från Kolari hade avsatt en hel dag för att följa med på resan till Kolari och Ylläsområdet för att studera, och om möjligt finna hemligheten om varför turismen blomstrar på den finska sidan.

Resan arrangerades av "Projekt Den okände Laestadius" som är ett 2-årigt Interreg-projekt mellan Pajala och Kolari kommuner.

Den som inte besökt området kan inte föreställa sig hur stor turismen är i det här området. Det finns cirka 250 företag i Kolari/Ylläs området som lever på turismen, helt eller delvis.

- Det är tack vare samarbete. Här talar vi inte om avstånd i kilometer utan i tid, säger Markku Aro som bor i Kolari och är en av dem som jobbar med projektet.

Exempel på detta får deltagarna vid första anhalten, Venejärvi, som ligger sju mil söder om Ylläs, men det hindrar inte att renägaren Sami Tiensuu har ett nära samarbete med entreprenörer i Ylläs. Fågelvägen är det bara tre mil och det utnyttjas.

Sami Tiensuu berättar att de har besök av cirka 2 000 turister från hela Europa varje år, varav hälften är britter. Det är ett bra komplement till den ordinarie renskötseln.

- Vi är två familjer som lever på det här, plus att vi har också en säsonganställd.

Frun i huset har också atelje i ett gammalt hus på gården med en del försäljning.

YLLÄS - ett skidparadis

Ett ställe som Venejärvi mitt ute i skogen är samtidigt en stor kontrast till området runt Ylläs, där det finns stugor, hotell, husvagnscampingar, restauranger, museer och annat i en sådan mängd att man häpnar.

- Här har de sysslat med turism sedan slutet av 1930-talet. Första liften byggdes redan på 50-talet. Hit kommer cirka en miljon turister varje år, berättar Markku Aro.

många nya projekt

Och ännu fler ska det bli. Dagens kapacitet på 20 000 sängplatser ska byggas ut till det tredubbla fram till år 2020.

Man kan redan nu se pågående byggen, stora som små, lite varstans.

Det har även byggts en ny väg mellan Äkäslompolo och Yllsejärvi på var sida om berget som gör det lättare att ta sig mellan de två "tätorterna".

Ett tio-tal nya backar planeras också, vilket totalt innebär drygt 40 backar när de är färdiga, plus massor av längdspår förstås.

När man ser hur turismen är utvecklad i Finska Lappland, så förstår man att turistföretagarna i Pajala vill lära sig hur man också ska kunna locka över dem på andra sidan om gränsen.

- Skulle vi bara få en liten del av de som kommer hit vore det mycket värt, säger Lars Esberg.

Han har också inlett ett samarbete med en företagare som har hotell i Kolari.

- De i Kolari känner sig också lite utanför och därför har en del sökt samarbete med oss i Pajala, säger Lars Esberg.

Han har även en del samarbete med kolleger i Erkheikki, där de bland annat föresöker dra nytta av slåttermyren Vassikavuoma.

- Finns säkert mycket man kan hitta på. Tänk vad häftigt det skulle vara att exempelvis arrangera en fotbollsmatch på myren, säger Lars Esberg.

Vad tror du att flygplatsutbyggnaden i Pajala betyder?

- De har pratats från finska sidan om att de är glada att flygplatsen byggs ut eftersom Kittilä är så hårt ansatt.

Kent Nilsson driver ett lägenhetshotell med 96 bäddar i Pajala. Han har redan haft ett visst samarbete.

- Jag har gått med i en turistförening i Ylläs och tack vare det så har jag fått rikstäckande marknadsföring i Finland.

Han säger sig kunna konkurrera med priserna.

- Anläggningarna i Ylläs är ganska dyra. Som alternativ kan man välja ett helt annat prisläge i Pajala.

TYSTNADEN en tillgång

En annan fördel som Pajala har är tystnaden. I och närmast Ylläs börjar det nu vara så utbyggt att det är svårt hitta det riktiga lugnet och tystnaden.

- De kan heller inte ta emot alla och därför är många intresserade av samarbete med Pajalaföretag. Pajala har även kulturen som Laestadius och Mikael Niemi till exempel. Det finns även gamla byggnader i Pajala, vilket är en brist i Finland på grund av kriget, säger Aira Kantola och Marju Kostet som jobbar med EU-projektet.

Bertil Kero som driver ett läderföretag i Sattajärvi, tycker det är nyttigt med ömsesidiga besök.

- Vi kan lära av varandra, både hur man lyckas och vilka misstag som kan undvikas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om